Hatbrott mot svenskar

Skriftlig fråga 2022/23:391 av Pontus Andersson (SD)

till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)

Rasism eller fientlighet är inte en fråga som enbart riktar sig från ett lands ursprungsbefolkning mot minoriteter, utan det kan också handla om hat mellan minoriteter eller från minoriteter mot ett lands ursprungsbefolkning. I internationella mätningar anses just svenskarna vara ett tolerant folk som generellt sett inte har något emot personer med annan bakgrund än de själva.

I den svenska lagstiftningen kan många olika typer av brott anses vara ett hatbrott; avgörande är om motivet är att kränka en person på grund av exempelvis dennes hudfärg, etnicitet eller nationella ursprung. I Sverige har ingen person dömts för hatbrott mot svenskar på grund av den kränktes hudfärg, etnicitet eller nationella ursprung, detta trots att svenskfientligheten är utbredd och att det i Sverige i dag finns såväl kommuner som stadsdelar och inte minst skolor där svenskar är i minoritet.

Under 2020 anmäldes enbart cirka 30 fall av hatbrott där motivet var personens svenska nationalitet, vilket tyder på ett stort mörkertal. Inte en enda gång har en person i Sverige dömts för hatbrott mot svenskar, trots att svenska ungdomar i många städer och inte minst skolor är i minoritet.

I många av de förnedringsrån som uppmärksammats de senaste åren har rånarna gett uttryck för tydligt svenskfientliga budskap under rånen. Man kan tänka sig att det utan tvekan hade betraktats som ett hatbrott om det var ungdomar med svensk bakgrund som under ett förnedringsrån uttryckt rasism mot offret. Men så har inte ansetts vara fallet när de utsatta, som utsätts för hat för sin svenska nationalitet, blivit rånade och förnedrade. Man kan också tillägga att fyra av fem av de ungdomar som utsätts för rån har svensk bakgrund, medan förövarna i två tredjedelar av fallen har utländsk bakgrund.

Med anledning av detta vill jag fråga justitieminister Gunnar Strömmer:

Avser ministern och regeringen att ta initiativ till en förändring av hatbrottslagstiftningen för att tydliggöra möjligheten att döma personer med svenskfientliga motiv för hatbrott?