Hatbrott mot samer

Skriftlig fråga 2019/20:1058 av Isak From (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2020-03-06
Överlämnad
2020-03-06
Anmäld
2020-03-10
Svarsdatum
2020-03-18
Besvarad
2020-03-18
Sista svarsdatum
2020-03-18

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Mikael Damberg (S)

 

I kölvattnet av Girjasdomen har tonläget blivit mer hotfullt och hatiskt mot samer på både sociala medier och i samhället generellt.

Polisen i norra Lappland har fått in åtskilliga anmälningar som rör hat och hot riktade mot samer och som uppges ha koppling till Girjasdomen. Merparten av de nu anmälda brotten har skett i olika forum på nätet, bland annat i sociala medier där det går att vara anonym. Polisen har tagit emot anmälningarna och utreder brotten, håller förhör och försöker säkra bevis, men polisen menar också att den här typen av hatbrott innebär stora svårigheter och är en utmaning att utreda.

Det i sig har renderat i ett antal anmälningar om brott som i första hand rör ofredanden, olaga hot och hets mot folkgrupp. Men de senaste veckornas bestialiska plågande och dödande av renar måste ses som en eskalering och måste tas på allvar av samhället. Beskedet har mötts av fördömanden av brotten från samhället, polisen och politiken, men det har också renderat i nya kriminella handlingar riktade mot samerna.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Mikael Damberg:

 

Bedömer statsrådet att polisen och Åklagarmyndigheten har de verktyg och resurser som polis och åklagare behöver för att klara av att utreda den här typen av bestialiskt djurplågeri med koppling till hatbrott som riktas mot samer?

Svar på skriftlig fråga 2019/20:1058 besvarad av Statsrådet Mikael Damberg (S)



Ju2020/

00993

/POL

Till riksdagen


Svar på fråga 2019/20:1058 av Isak From (S)
Hatbrott mot samer

Isak From har frågat mig om jag bedömer att polisen och Åklagarmyndigheten har de verktyg och resurser som polis och åklagare behöver för att klara av att utreda vad Isak From beskriver som bestialiskt djurplågeri med koppling till hatbrott som riktas mot samer.

Sverige ska vara ett land fritt från rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott. För att åstadkomma detta behöver vi bland annat en ändamålsenlig lagstiftning och ett aktivt rättsväsende. Flera insatser pågår för att förebygga och bekämpa hatbrotten – insatser som utförs av såväl regeringen som av myndigheter på uppdrag av regeringen.

Regeringen förstärker den nationella planen mot rasism och liknande former av fientlighet och hatbrott med 10 miljoner kronor per år fr.o.m. 2020. En förstärkning ger utrymme för fortsatta och nya insatser inom ramen för planens fokusområden, däribland ett mer aktivt rättsväsende.

Några av de myndigheter som har höjt ambitionsnivån avseende hatbrott är Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten. Polismyndigheten har inrättat en nationell kontaktpunkt för dessa frågor liksom så kallade demokrati- och hatbrottsgrupper i Stockholm, Göteborg och Malmö. Även övriga polisregioner har avsatta resurser för ändamålet.

Regeringen ser allvarligt på den rasism och fientlighet som riktats mot samer efter Girjasdomen, bland annat djurplågeri och andra typer av attacker mot renar som kan vara ett uttryck för sådan rasism och fientlighet.

Polismyndigheten har också gjort klart att man tar frågan på stort allvar och i polisregion Nord handläggs ett tiotal ärenden med anledning av att renägare har anmält att de har utsatts för hatbrott.

Regeringen vill att Polismyndigheten fortsatt ska utveckla och förbättra arbetet för att bekämpa hatbrotten. I regleringsbrevet för 2020 fick Polismyndigheten därför ett nytt uppdrag på området.

Som Isak From beskriver är brott begångna på nätet en stor utmaning för rättsväsendet och regeringen har vidtagit flera åtgärder för att underlätta myndigheternas arbete. Regeringen har bland annat gett Polismyndigheten i uppdrag att utveckla kompetensen när det gäller it-relaterad brottslighet, vilket är av betydelse för bekämpningen av hatbrott som begås över nätet och inhämtningen av digital bevisning.

Utredning och lagföring av hatbrott är ett prioriterat område även inom Åklagarmyndigheten. Vid varje åklagarkammare finns det en eller flera särskilt utsedda åklagare med ansvar för det operativa arbetet. Åklagarmyndigheten har likaså utsett en ämnesspecialist för hatbrott i syfte att ytterligare stärka myndighetens arbete med att handlägga dessa ärenden.

Som framgår ovan är arbetet för att bekämpa hatbrotten en prioriterad fråga för såväl regeringen som för polis och åklagare. Enligt min uppfattning har myndigheterna de resurser och verktyg som krävs för att hantera dessa frågor. Hur myndigheternas resurser ska användas är dock ytterst en fråga för dem själva att besluta om.


Stockholm den 18 mars 2020

Mikael Damberg

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.