hatbrott mot homosexuella
Skriftlig fråga 2003/04:816 av Acketoft, Tina (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2004-02-25
- Anmäld
- 2004-03-01
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2004-03-10
- Svar anmält
- 2004-03-10
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2003/04:816
av Tina Acketoft (fp) till justitieminister Thomas Bodström om hatbrott mot homosexuellaNy statistik från Säpo visar att trenden med ett ökat antal hatbrott fortsatte även under 2003 och att den största ökningen fortsatt finns inom kategorin homofobiska brott. Med homofobiska brott avses brott direkt mot homosexuella på grund av deras sexuella läggning, brott där gärningsmannen tror att offret är homosexuell och därför begår brott mot honom eller henne eller där gärningsmannen uttrycker missaktning mot homosexuella eller homosexualitet generellt.
Som vanligt kan ökningen bero antingen på en ökad benägenhet att anmäla brott, en faktisk ökning av brott eller en kombination därav. Det finns en ökad medvetenhet om att hatbrott ska prioriteras av rättsväsendet och bedömas allvarligare. Tyvärr verkar polis och rättsväsende fortfarande ta alltför lätt på hatbrotten. Bara 8 % av alla anmälda hatbrott leder till åtal.
Vilka åtgärder avser justitieministern att vidta för att stävja hatbrotten och det ökade våldet mot homosexuella?
Svar på skriftlig fråga 2003/04:816 besvarad av Thomas Bodström
den 10 mars
Svar på frågorna 2003/04:816 om hatbrott mot homosexuella och 817 om rättssäkerhet för homosexuella
Justitieminister Thomas Bodström
Tina Acketoft har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att stävja hatbrotten och det ökande våldet mot homosexuella. Hon har också frågat vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa att det svenska rättsväsendet lever upp till kravet om likhet inför lagen oavsett sexuell identitet.
Det demokratiska samhället vilar på en grundsyn som utgår från alla människors lika värde och att varje individ ska behandlas med samma hänsyn och respekt. Rätten till likabehandling är också en mänsklig rättighet och en rättsligt bindande princip som uttrycks på flera ställen i vår lagstiftning.
Regeringen har också i olika sammanhang konstaterat att arbetet för att motverka rasism, främlingsfientlighet och homofobi är en av de viktigaste samhällsfrågorna över huvud taget. Det är därför mycket oroväckande att antalet anmälda brott med homofobiska motiv har ökat under 2003. Det är emellertid svårt att säga om det ökande antalet anmälningar hänger samman med en ökad anmälningsbenägenhet i förening med att polisen är alltmer uppmärksam på eventuella homofobiska motiv, eller om de homofobiska brotten helt enkelt blivit fler och allvarligare. Troligen är det en kombination, precis som Tina Acketoft skriver.
Att öka kunskapen och medvetandet inom rättsväsendet är en av de viktigaste insatserna för att bekämpa hatbrott och olika former av diskriminering. Regeringen gav därför i maj 2003 i uppdrag till Rikspolisstyrelsen, Domstolsverket, Riksåklagaren och Kriminalvårdsstyrelsen att upprätta kompetensstrategier i diskrimineringsfrågor. Strategierna skulle särskilt uppmärksamma diskriminering på grund av sexuell läggning. Uppdragen redovisades till regeringen i november 2003 och har därefter följts upp med återrapporteringskrav i regleringsbreven för 2004 om de åtgärder som vidtagits med anledning av strategierna.
Ett annat exempel på insatser mot hatbrotten är de årliga utvecklingskonferenser med information och utbildning om homofobi, antisemitism och främlingsfientlighet med mera som Rikspolisstyrelsen sedan år 2001 anordnar i samverkan med bland annat Säkerhetspolisen, Riksåklagarens speciellt utsedda åklagare, Polishögskolan och de särskilda kontaktpersoner som finns ute på landets polismyndigheter.
Vid polismyndigheterna har olika utbildnings- och informationsinsatser genomförts. Samarbete och kontakt med minoritetsgrupper sker regelmässigt i alltfler myndigheter. För att hatbrotten tidigt ska uppmärksammas och straffskärpningsgrunden beaktas har tjänsteföreskrifter och lokala bestämmelser upprättats vid vissa myndigheter. På så sätt skapas rutiner vid anmälningsupptagning, handläggning och kontakt med åklagare så att dessa brott får rätt prioritet.
Under hösten 2002 har Brottsförebyggande rådets rapport Hatbrott (rapport 2002:9) sänts ut till alla polismyndigheter. Bland annat utifrån den rapporten har Rikspolisstyrelsen sett flera positiva effekter i det lokala arbetet mot hatbrott.
Riksåklagaren bedriver också ett aktivt arbete på detta område. Exempelvis finns det vid varje åklagarkammare sedan några år tillbaka särskilt utsedda åklagare för att handlägga ärenden rörande hatbrott.
Slutligen vill jag nämna att tillämpningsområdet för hets mot folkgrupp utvidgades den 1 januari 2003 till att även omfatta hets med anspelning på sexuell läggning. Samtidigt förtydligades också reglerna om vilka försvårande omständigheter som påverkar straffvärdet och sedan den 1 juli 2002 anges det uttryckligen att det ska ses som en försvårande omständighet om ett motiv för brottet har varit att kränka en person på grund av sexuell läggning. Det är inte osannolikt att dessa lagstiftningsåtgärder också bidragit till att anmälningsbenägenheten har ökat.
Mot bakgrund av de omfattande insatser som görs på det här området tycker jag inte att man @ som Tina Acketoft @ kan påstå att rättsväsendet tar alltför lätt på hatbrotten. Tvärtom är detta mycket högt prioriterat.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.