Hästnäringen och situationen för unga kvinnor
Skriftlig fråga 2010/11:44 av Adolfsson Elgestam, Carina (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2010-11-08
- Anmäld
- 2010-11-09
- Besvarad
- 2010-11-16
- Svar anmält
- 2010-11-16
- Besvarad
- 2010-11-17
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 8 november
Fråga
2010/11:44 Hästnäringen och situationen för unga kvinnor
av Carina Adolfsson Elgestam (S)
till landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C)
Många unga kvinnor som har ett brinnande hästintresse utnyttjas många gånger av enskilda hästägare och företagare inom hästnäringen. Efter avslutad utbildning på ett naturbruksgymnasium är ungdomarna ofta mycket tacksamma och glada över att bli erbjudna ett arbete inom den näring de har utbildat sig för. Detta utnyttjas alltför ofta av arbetsgivare som inte är så nogräknade. De erbjuder arbetsvillkor med mycket låga löner och dåliga arbetsförhållanden. Det finns exempel som visar att unga kvinnor får arbeta upp till 70 timmar per vecka för en månadslön på 2 000 kronor. Det är inte acceptabelt att hästnäringen utnyttjar dessa unga kvinnor och erbjuder dem närmast slavliknande arbetsförhållanden.
Hästnäringen är en växande bransch i vårt land. Det är en näring som bidrar till att skapa nya arbetstillfällen. Men hästnäringen måste ta sitt ansvar som arbetsgivare och föregå med gott exempel för att vara en framtidsbransch. Annars riskerar hästnäringen att få dåligt rykte vilket kan bidra till att bromsa utvecklingen.
Vilka åtgärder avser landsbygdsministern att vidta för att hästnäringen ska bli en bra arbetsgivare?
Svar på skriftlig fråga 2010/11:44 besvarad av Landsbygdsminister Eskil Erlandsson
Svar på fråga
2010/11:44 Hästnäringen och situationen för unga kvinnor
Landsbygdsminister Eskil Erlandsson
Carina Adolfsson Elgestam har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att hästnäringen ska bli en bra arbetsgivare.
Hästnäringen är en växande bransch med stor betydelse för utvecklingen och företagandet på landsbygden. Till de större arbetsgivarna hör ridskolor, travtränare och hästuppfödare. Hästturism av olika slag ökar i omfattning. Många ungdomar utbildar sig i dag till hästskötare och andra yrken inom hästnäringen. Det är mycket viktigt att dessa ungdomar får möjlighet till arbete i företag som sköts korrekt, till exempel avseende arbets- och anställningsvillkor.
Gränsen mellan hobby och näringsverksamhet är ofta otydlig inom hästsektorn. Såväl styrelsearbete på ridklubbar som tränings‑, tävlings- och stallarbeten utförs i stor utsträckning av ideella krafter. En negativ effekt av det omfattande ideella arbetet är att anställningsförhållanden många gånger är otydliga.
Hästnäringen lyder under samma arbetsrättsliga lagstiftning som det övriga näringslivet. Kollektivavtal är dock inte speciellt vanligt inom hästnäringen. Fackförbunden arbetar i dag aktivt med frågan om bättre villkor för anställda i hästnäringen, bland annat arbetstider och säker arbetsmiljö. En annan viktig organisation i sammanhanget är Hästnäringens Yrkesnämnd, HYN. HYN arbetar med frågor som rör utbildningars och praktikplatsers kvalitet samt kompetens och status för hästyrken.
Regeringens satsning på Livskraftigt hästföretagande har funnits sedan 2006 och har som övergripande syfte att hästnäringen ska utvecklas och kunna erbjuda jobb i livskraftiga företag. En röd tråd genom arbetet är lönsamt företagande och utveckling av en professionell hästnäring. Jag ser också landsbygdsprogrammet som ett viktigt verktyg, eftersom det erbjuder möjligheter till bland annat kompetensutveckling och investeringsstöd för hästföretagare.
Jag menar att staten och hästnäringen behöver arbeta gemensamt för att förbättra arbetsvillkoren inom hästnäringen. I samarbetsgruppen inom hästområdet, som leds av Jordbruksdepartementet och där bland annat HYN ingår, diskuteras regelbundet frågor av betydelse för hästsektorns utveckling. Hästföretagens arbetsgivarroll är en av de frågor som kommer att behandlas vid gruppens kommande möte i januari.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.