Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

harmonisering av obeståndshantering

Skriftlig fråga 2003/04:1000 av Widegren, Cecilia (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2004-03-26
Inlämnad
2004-03-26
Besvarad
2004-03-31
Svar anmält
2004-03-31

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 26 mars

Fråga 2003/04:1000

 av Cecilia Widegren (m) till justitieminister Thomas Bodström om harmonisering av obeståndshantering

Genom Sveriges medlemskap i den europeiska unionen har företagens marknad blivit större och mer global. Många företag samverkar med underleverantörer i andra länder eller startar dotterbolag och satellitkontor utomlands.

Då EU:s länder tolkar lagtexter med viss skillnad och har olika kulturer, innebär det att obeståndsfrågor oftast tar tid och kan vara svåra att klara ut när flera länder är inblandade. Företag efterfrågar samordning och en kvalitetshöjning av hanteringen och vill naturligtvis ha betalt även om affären skett med annat land. Skillnader uppfattas som stora mellan norra och södra Europa, och här finns ett stort behov att tillgodose.

Handeln ökar inom EU och därför ökar hela tiden kraven på likvärdig rättssäker hantering i obeståndsfrågor. Eftersom detta inte harmoniserar i dag kan flera fordringsägare bli utan betalning från andra länder.

På vilket sätt arbetar ministern för att EU-harmonisera inkassoverksamhet och obeståndshantering?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:1000 besvarad av Thomas Bodström

den 31 mars

Svar på fråga 2003/04:1000 om harmonisering av obeståndshantering

Justitieminister Thomas Bodström

Cecilia Widegren har frågat mig på vilket sätt jag arbetar för att EU-harmonisera inkassoverksamhet och obeståndshantering.

För att hindra dröjsmål vid betalningar över gränserna har EU beslutat om gemensamma regler om bland annat dröjsmålsränta, rätt till ersättning för inkassoavgifter och förbud mot oskäliga betalningsvillkor. I detta arbete tjänade det svenska regelsystemet som förebild. På flera områden har medlemsländerna vidare förbundit sig att ömsesidigt erkänna varandras beslut, domar eller utslag. En svensk dom på betalningsskyldighet kan alltså verkställas i de andra medlemsländerna. Medlemsländerna erkänner också varandras beslut om konkurs. Vid konkurs gäller även att eventuella utländska fordringsägare ska underrättas om vad de behöver iaktta för att kunna ta till vara sin rätt i konkursen.

I det pågående arbetet inom EU kan nämnas att Sverige aktivt stöder ett förslag om att domar och utslag som gäller obestridda fordringar ska kunna verkställas utan någon mellanliggande prövning i en annan medlemsstat. Det kan också nämnas att Sverige, i förhandlingarna om ett nytt konsumentkreditdirektiv, driver kravet att alla medlemsländer ska se till att företag från andra medlemsländer ska kunna inhämta kreditupplysningar på samma villkor som inhemska företag. Ett sätt att förebygga att krediter lämnas till personer med bristande vilja eller förmåga att betala är ju att inhämta en kreditupplysning innan krediten beviljas.

Det är viktigt att det inte finns onödiga hinder för företagen att ta till vara sin rätt att få betalt, och Sverige verkar aktivt i EU-arbetet för förslag med detta syfte.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.