Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

harmonisering av elhandel och elproduktion

Skriftlig fråga 1999/2000:1353 av Nyström, Elizabeth (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2000-08-24
Besvarad
2000-09-11
Anmäld
2000-09-19

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 24 augusti

Fråga 1999/2000:1353

 av Elizabeth Nyström (m) till miljöminister Kjell Larsson om harmonisering av elhandel och elproduktion

Den bristande harmoniseringen både vad gäller avreglering och miljökrav innebär att dansk kolkraft får exportfördelar flera år framöver med mycket negativ miljöpåverkan framför allt för Sverige. Jag anser att marknadsförutsättningarna snabbt borde bli likvärdiga i de båda länderna och jag tänker då på reglerna för tillträde till och utnyttjande av näten liksom på miljökrav, energiskatter, miljöavgifter och nättariffstruktur.

Export från äldre, danska kolkraftverk utan rening innebär enligt min uppfattning en oacceptabel snedvridning av konkurrensen. Som jag uppfattar det hela bromsas avregleringen av elmarknaden i Danmark på ett medvetet sätt till förfång för svenska och andra utländska energiföretag.

Vad avser miljöministern vidta för åtgärder inom EU-samarbetets ram för att påskynda takten i avregleringen samt ändringen av marknadsförutsättningar och miljökrav för att inom rimlig tid uppnå i stort sett likvärdiga villkor i Danmark och Sverige?

Svar på skriftlig fråga 1999/2000:1353 besvarad av miljöminister Kjell Larsson

den 8 september

Svar på fråga 1999/2000:1353 om harmonisering av elhandel och elproduktion

Miljöminister Kjell Larsson

Elizabeth Nyström har frågat mig vad jag avser att vidta för åtgärder inom EU-samarbetets ram för att påskynda takten i avregleringen samt ändringen av marknadsförutsättningar och miljökrav för att inom rimlig tid uppnå i stort sett likvärdiga villkor i Danmark och Sverige.

När det gäller de förändrade förutsättningarna för elmarknaden vill jag hänvisa till näringsministerns svar på liknande frågor av Maud Ekendahl den 20 juli och Birger Schlaug den 24 augusti i år.

Vad avser miljökraven så har jag varit angelägen om att dessa skärps och närmar sig svensk nivå. Så sent som den 22 juni antogs gemensamma ståndpunkter av EU:s miljöråd för direktivet om stora förbränningsanläggningar och det s.k. takdirektivet.

För direktivet om stora förbränningsanläggningar enades man om att utsläppskraven för svaveldioxid och kväveoxider ska skärpas både för nya och gamla energiproducerande förbränningsanläggningar. Sverige var drivande i att även gamla anläggningar ska omfattas av skärpta krav. Detta mot bakgrund att dessa anläggningar står för en betydande del av utsläppen, men även utifrån att likvärdiga miljökrav måste etableras för att säkerställa rättvisa konkurrensvillkor på en avreglerad elmarknad. Detta gäller särskilt för ansökarländerna.

Den andra gemensamma ståndpunkten avser nationella tak för utsläpp av kväveoxider, svaveldioxid, ammoniak och flyktiga organiska ämnen för gemenskapen. Det s.k. takdirektivet är den tyngsta åtgärden i gemenskapens försurningsstrategi som Sverige har varit drivande att ta fram. De krav som föreslås i direktivet ska vara uppnådda till år 2010 och är av stor betydelse för utsläppen från bl.a. fossilbaserad kraftproduktion.

I december förra året undertecknades i Göteborg ett protokoll till konventionen om långväga gränsöverskridande luftföroreningar för att på en europeisk nivå reglera de nationella utsläppen av dessa luftföroreningar.

Minskade utsläpp av koldioxid och miljöförbättringar för energiproducerande anläggningar aktualiseras vidare av Kyotoprotokollet och ett uppfyllande av dess åtaganden. Rådet för miljö har i rådsslutsatserna från den 22 juni i år betonat vikten av att skapa förutsättningar för att Kyotoprotokollet ska kunna ratificeras och träda i kraft senast år 2002. Resultatet från förhandlingarna vid det sjätte partsmötet i Haag senare i år är av central betydelse för EU:s ratificering och kan därmed bli en viktig fråga för Sverige som ordförandeland att driva våren 2001.

Sverige har aktivt bidragit till och kommer fortsättningsvis att arbeta för att miljökraven blir mer harmoniserade och i nivå med svenska krav. Detta är ett långsiktigt arbete som hela tiden måste stå i fokus.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.