Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

hantverksutbildningar

Skriftlig fråga 2003/04:1126 av Husmark Pehrsson, Cristina (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2004-04-27
Inlämnad
2004-04-27
Besvarad
2004-05-05
Svar anmält
2004-05-05

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 27 april

Fråga 2003/04:1126

 av Cristina Husmark Pehrsson (m) till statsrådet Lena Hallengren om hantverksutbildningar

I dag finns möjligheter för en hantverkare att läsa vidare till ekonom @ men inte för en ekonom att omskola sig till hantverkare. Om problemen är stora för yngre elever som vill utbilda sig till hantverkare inom gymnasieskolans program är problemen inte mindre då det gäller vuxna som vill omskola sig till ett hantverksyrke.

Sverige anses vara sämst i Europa på att erbjuda vuxna hantverksutbildning. Tack vara en överenskommelse mellan de nordiska länderna i Helsingforsavtalet 1987 har svenska elever möjlighet att yrkesutbilda sig i Danmark. Här har yrkeskunnandet också en helt annan status än den har i Sverige. Man känner yrkesstolthet och eleverna får lärlingslön.

Behovet av en utbildningsreform för att också här i Sverige kunna erbjuda vuxna en hantverksutbildning är mycket stort. Att förlita sig på Danmark är inte hållbart i längden.

Min fråga till statsrådet blir därför:

Vilka åtgärder ämnar statsrådet vidta för att säkerställa vuxnas möjlighet till en hantverksutbildning?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:1126 besvarad av Lena Hallengren

den 5 maj

Svar på fråga 2003/04:1126 om hantverksutbildningar

Statsrådet Lena Hallengren

Cristina Husmark Pehrsson har frågat mig vilka åtgärder jag ämnar vidta för att säkerställa vuxnas möjlighet till en hantverksutbildning.

Jag vill först göra Cristina Husmark Pehrsson uppmärksam på att regeringen i budgetpropositionen för år 2004 (prop. 2003/04:1) har redovisat sin syn på den yrkesinriktade utbildningen på både gymnasial och eftergymnasial nivå. Min uppfattning är nu liksom då att det finns behov av olika former av yrkesinriktad utbildning för vuxna och att olika insatser kan vidtas för att stödja utvecklingen på området. Jag har dessutom givit uttryck för min inställning i ett svar på en likartad fråga av Lars-Ivar Ericson föregående vecka. Mitt svar till Cristina Husmark Pehrsson blir delvis detsamma som till Lars-Ivar Ericson.

Utbudet av hantverks- och yrkesinriktad utbildning som vänder sig till vuxna är omfattande. Det finns gymnasieutbildning för vuxna, påbyggnadsutbildning, kvalificerad yrkesutbildning, kompletterande utbildning och folkhögskola. Yrkes- och hantverksutbildningar finns också i privat regi och det är möjligt att gå som lärling och senare få yrkesbevis eller genomföra gesällprov.

Enskilda individers yrkes- och hantverkskunnande kan också tas till vara och utvecklas genom validering av reell kompetens. Eventuella kompletterande studier kan ofta förkortas och yrkesutövandet komma i gång snabbare. Inte minst för personer med utländsk yrkes- och hantverksutbildning eller arbetslivserfarenhet kan validering ha stor betydelse. För att stödja utvecklingen av metoder och system för validering har regeringen inrättat Valideringsdelegationen som ska verka under åren 2004@2007.

I enlighet med regeringens förslag i budgetpropositionen för år 2004 anvisade riksdagen medel till en försöksverksamhet med lärlingsutbildning för vuxna till vissa hantverksyrken. Regeringen har utsett Stockholms Hantverksförening som huvudman för denna försöksverksamhet, vilken väntas starta under hösten.

Sammanfattningsvis finns det således ett stort utbud av yrkes- och hantverksinriktade utbildningar att tillgå för vuxna och olika utvecklingsinsatser pågår dessutom. Mot denna bakgrund är jag inte beredd att nu ta ställning till vilka ytterligare åtgärder som kan bli aktuella framöver. Däremot är det angeläget att uppmärksamma frågeställningarna i framtiden. Regeringen avser därför att återkomma till frågan vid ett senare tillfälle.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.