Hanteringen av uttjänta vindkraftverk
Skriftlig fråga 2020/21:1581 av Lotta Olsson (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-02-01
- Överlämnad
- 2021-02-01
- Anmäld
- 2021-02-02
- Svarsdatum
- 2021-02-10
- Besvarad
- 2021-02-10
- Sista svarsdatum
- 2021-02-10
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)
Vindkraftsutbyggnaden ökar i Sverige. Verken blir större och finns nu på många platser i Sverige. De äldsta verken börjar bli gamla och uttjänta och kommer då att behöva skrotas.
Till skillnad från kärnkraften finns ingen lagstiftning eller något ekonomiskt regelverk för hur slutförvaret av vindkraftverken ska ske. Inte heller är vindkraftsproducenterna skyldiga att ha en plan för sluthanteringen av uttjänta verk.
Många delar på vindkraftverken går inte att återvinna, och då återstår annan hantering. I USA har redan detta dilemma uppstått och där slutförvarar man hela verk och vingar i öknen. Att på detta sätt lämna massiva sopberg i naturen är inget som ryms i svensk lagstiftning eller något som är önskvärt.
Enskilda små kommuner har i dag inte vare sig resurser eller kunnande att ta hand om denna stora ”sophantering” av vindkraftverk.
Regeringen har en mycket positiv inställning till den massiva vindkraftsutbyggnad som sker och har därmed säkert funderat på problemet.
Med anledning av detta vill jag fråga miljö- och klimatminister Isabella Lövin:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta inför den inom några år stora hanteringen av skrotade vindkraftverk?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:1581 besvarad av Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP)
Svar på fråga 2020/21:1581 av Lotta Olsson (M)
Hanteringen av uttjänta vindkraftverk
Lotta Olsson har frågat tidigare miljö- och klimatministern vilka åtgärder hon avser att vidta inför den inom några år stora hanteringen av skrotade vindkraftverk. Jag svarar på frågan i min egenskap av ny miljö- och klimatminister.
Regeringens arbete med omställningen till en cirkulär ekonomi har en stor potential att minska resursanvändningen och därmed begränsa klimat- och miljöpåverkan. Genom att återvinna det som har blivit avfall som sekundära råvaror, näringsämnen eller energi kan avfallet utnyttjas som en resurs i en cirkulär ekonomi. Potentialen för ökad materialåtervinning är fortsatt stor. Här har företagen och verksamhetsutövarna ett stort ansvar att utforma produkter och produktionsprocesser på ett sätt som möjliggör ett cirkulärt omhändertagande av produkterna när de blir avfall. Detta gäller även för vindkraftverken. Regeringen vill ha en effektiv och hållbar energianvändning och en kostnadseffektiv svensk energiförsörjning med låg negativ påverkan på hälsa, miljö och klimat samt underlätta omställningen till en cirkulär ekonomi. Riksdagen har beslutat om att vi till år 2040 ska ha 100 procent förnybar elproduktion. Vindkraftens utbyggnad är en central del av denna utveckling och för möjligheterna att nå målet.
Regeringen är medveten om problemen som uppstår när komplexa plastflöden blir avfall såsom rotorbladen på vindkraftverk som består av glasfiberarmerad plast.
Utvecklingen går starkt framåt och Statens energimyndighet har i en nyligen släppt rapport konstaterat att det i dag finns flera olika återvinningstekniker för glasfiberkompositer, t.ex. malning av glasfiberkomposit och inblandning som fyllnadsmedel i byggnadsmaterial och andra kompositmaterial. Flera olika kemiska återvinningsprocesser är också under utveckling.
Regeringen beslutade vidare den 26 november 2020 om ett särskilt uppdrag till Naturvårdsverket att föreslå åtgärder för att öka materialåtervinningen av plast.
Regeringen ser även positivt på den starka drivkraften i Sverige att utveckla avancerad återvinning av plast. I budgetpropositionen för 2021 har regeringen föreslagit att bredda stödet till industriprojekt såsom t.ex. plastreturraffinaderier och återvinningsanläggningar m.m. Industriklivet föreslås stärkas för 2021 med 150 miljoner kronor till knappt 750 miljoner kronor. Breddningen knyter därmed också an till regeringens strategi för cirkulär ekonomi där plast lyfts fram som en av de prioriterade strömmarna. I regeringens nyligen beslutade första handlingsplan för cirkulär ekonomi finns även många andra åtgärder som är relevanta i detta sammanhang.
Jag vill avslutningsvis säga att det pågår många åtgärder för att främja en förbättrad återvinning av plast och därmed arbetet med omställningen till en cirkulär ekonomi och ett fossilfritt Sverige.
Stockholm den 10 februari 2021
Per Bolund
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.