Hantering av viltkött
Skriftlig fråga 2011/12:368 av Sandberg, Gunnar (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2012-02-14
- Inlämnad
- 2012-02-14
- Besvarad
- 2012-02-22
- Svar anmält
- 2012-02-22
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 14 februari
Fråga
2011/12:368 Hantering av viltkött
av Gunnar Sandberg (S)
till landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C)
Viltkött är klimatsmart kött, som produceras lokalt och för vilket det inte behövs någon utfodring. I dag behålls den största andelen av viltköttet av jägarna själva, men en del når även marknaden.
De senaste åren har utbudet av viltkött ökat och med ökande viltstammar lär mer viltkött nå butikerna. En förutsättning för det är att det finns lokala slakterier som kan ta emot vilt för vidareförädling.
Det är därför oroande att viltslakterierna nyligen pålagts krav på att föra allt slaktavfall för destruktion. Tidigare kunde avfallet grävas ned, men så är inte längre fallet. Det kommer att tas ut avgifter för destruktionen, vilket kommer att påverka antingen slakteriernas lönsamhet eller prissättningen på köttet.
Avser landsbygdsministern att vidta åtgärder för att motverka de negativa effekter som kommer att uppstå på grund av destruktionskravet?
Svar på skriftlig fråga 2011/12:368 besvarad av Landsbygdsminister Eskil Erlandsson
Svar på fråga
2011/12:368 Hantering av viltkött
Landsbygdsminister Eskil Erlandsson
Gunnar Sandberg har frågat mig om jag avser att vidta åtgärder för att motverka de negativa effekter som kommer att uppstå på grund av kravet på destruktion av slaktavfallet från viltslakterierna.
Den 4 mars 2011 trädde den nya EU-förordningen om animaliska biprodukter (ABP), den så kallade ABP-förordningen, i kraft. I samband därmed ändrades också Jordbruksverkets föreskrifter gällande animaliska biprodukter. ABP-lagstiftningen har tillkommit av hälsoskäl, bland annat för att förhindra smittspridning bland djur och människor.
De nya reglerna innebär att biprodukter från slakt- och styckning, det vill säga ABP, från vilthanteringsanläggningar ska tas om hand på samma sätt som ABP från slakterier för tama hov- och klövdjur. Det innebär att ABP ska gå till godkänd eller registrerad mottagare av ABP och får därmed inte grävas ned som tidigare. ABP delas in i tre riskkategorier (1-3), och beroende på vilken kategori produkterna tillhör kan de gå till olika typer av mottagare. Kategori 3-material kan exempelvis i många fall komposteras, gå till biogasproduktion eller användas som foder till hundar och pälsdjur. Övrigt material måste oftast samlas in och destrueras vid godkänd anläggning. Inom vissa av Jordbruksverket utpekade områden med lägre djurtäthet tillåts nedgrävning efter tillstånd från verket.
Jag instämmer helt i frågeställarens konstaterande att viltkött är klimatsmart och det är dessutom en råvara som regeringen försöker tillgängliggöra för konsumenter och förädlingsindustri utanför jägarnas egna led genom satsningar inom ramen för visionen Sverige – det nya matlandet. Regeringen är därför mån om verksamheten vid viltslakterier och stöder också dessa genom att med skattemedel täcka delar av kostnaderna i den offentliga kontrollen vid mindre slakteri- och vilthanteringsanläggningar.
Jag kan dessutom informera om att Jordbruksverket för närvarande ser över möjligheterna att utvidga de områden inom vilka nedgrävning av ABP kan tillåtas och även möjligheterna att använda ABP som bränsle.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.