hantering av svenskar i nöd utomlands
Skriftlig fråga 2000/01:629 av Ångström, Yvonne (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-02-05
- Anmäld
- 2001-02-13
- Besvarad
- 2001-02-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2000/01:629
av Yvonne Ångström (fp) till utrikesminister Anna Lindh om hantering av svenskar i nöd utomlandsI december förra året arresterades och fängslades en svensk medborgare av turkisk polis. Polisen hävdade felaktigt att mannen i fråga rest in i Turkiet med falska handlingar. I nästan två veckor satt den svenska medborgaren fängslad och utsattes under tiden för mycket förnedrande behandling. Trots att mannens anhöriga informerade Utrikesdepartementet om fängslandet, som i sin tur kunde konstatera att hans pass var äkta, gjordes ingenting från departementet för att bistå den fängslade svensken. Skälet till detta sades vara tidsbrist.
En viktig uppgift som UD har är att bistå svenskar som hamnar i nöd utomlands. Av den anledningen är det uppseendeväckande att ingenting gjordes för den fängslade svensken i Turkiet.
Med hänvisning till det ovan anförda vill jag fråga utrikesministern:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att undvika att liknande situationer uppstår i framtiden?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:629 besvarad av utrikesminister Anna Lindh
Svar på fråga 2000/01:629 om hantering av svenskar i nöd utomlands
Utrikesminister Anna Lindh
Yvonne Ångström har frågat mig vad jag avser göra för att bistå svenska medborgare som hamnat i nöd utomlands. Frågan ställs mot bakgrund av att en svensk medborgare greps i Istanbul av den turkiska polisen i december. Mannen satt fängslad i två veckor innan han släpptes.
Det är riktigt som Yvonne Ångström säger att det är en viktig uppgift för utrikesförvaltningen att snabbt och effektivt bistå svenska medborgare som råkar i trångmål utomlands. Utlandsmyndighetens skyldighet att vidta åtgärder följer av bestämmelser i UD:s regelverk. Myndigheten har också en skyldighet att på eget initiativ agera. Det är cheferna för våra utlandsmyndigheter som har ansvar för de konsulära frågorna. Ytterst är det på dem det ligger att svenska medborgare får det bistånd som behövs.
När det gäller frihetsberövade medborgare slår Wienkonventionen fast att staterna är skyldiga att på den gripnes begäran utan dröjsmål underrätta hans eller hennes konsulat. En frihetsberövad ska också underrättas om sin rätt att kontakta sitt konsulat.
I det aktuella fallet underrättades generalkonsulatet i Istanbul först fyra dagar efter det att svensken gripits. En anhörig kontaktade UD:s konsulära avdelning som i sin tur informerade generalkonsulatet. Att den turkiska polisen försummade att underrätta generalkonsulatet är mycket anmärkningsvärt. Ambassaden i Ankara har på UD:s uppdrag framfört vikten av att Wienkonventionen respekteras.
Jag ser vidare mycket allvarligt på medborgarens uppgifter att han skulle ha utsatts för misshandel. När dessa uppgifter nådde generalkonsulatet informerade man omgående den turkiska polisen och framförde mannens uppgifter om misshandel och behov av läkarvård. Ambassaden i Ankara har tagit upp fallet med det turkiska utrikesministeriet som lovat undersöka vad som inträffat.
När vårt generalkonsulat i Istanbul uppmärksammats på svenskens situation höll det daglig kontakt med de turkiska myndigheterna.
När svensken anmälde att han utsatts för misshandel och behövde läkarvård borde generalkonsulatet ha försökt få till stånd ett besök för att förvissa sig om att mannen fick den läkarvård han behövde. Detta har departementsledningen framfört till generalkonsulatet.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.