Hantering av dumpade stridsmedel
Skriftlig fråga 2005/06:597 av Larsson, Jan-Olof (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2005-12-09
- Inlämnad
- 2005-12-09
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2005-12-21
- Svar anmält
- 2006-01-17
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 9 december
Fråga 2005/06:597 av Jan-Olof Larsson (s) till försvarsminister Leni Björklund (s)
Hantering av dumpade stridsmedel
Problemet med dumpade stridsmedel har aktualiserats genom den skarpladdade mina som landats i Göteborgs fiskhamn. Det är känt att ca 100 000 stridsmedel finns i svenska farvatten. Tändanordningar och sprängmedel befaras vara intakta i flertalet fall, vilket innebär en reell risk för alla som kommer i kontakt med minor och andra stridsmedel. Under lång tid har problemet påtalats från yrkesfiskets sida. Varje år får tiotals fiskare minor och rester av stridsmedel i sina fångstredskap. Det leder till personskador och förstörda redskap. Minor i havet tvingar också fiskarna att ägna sig åt en komplicerad och kostsam hantering i stället för att bedriva fiske. I det aktuella fallet medförde minan samhällsekonomiska kostnader på flera miljoner, men som regel får fiskenäringen bära kostnaderna för minorna helt på egen hand. Kontakt med och hantering av stridsmedel innebär en risk som yrkesfisket varken har kompetens eller skyldighet att hantera. Ansvaret ligger i stället på räddningstjänsten och övriga berörda myndigheter.
Ett berättigat krav är en kris- och beredskapsplan för att hantera sprängmedel till havs. Yrkesfisket har krävt tydliga instruktioner för hur dessa oönskade fångster ska hanteras och även ett klart ansvarstagande från statsmakternas sida för de kostnader som uppstår. Dessa förslag har framförts under flera års tid men utan några konkreta resultat.
Jag vill mot bakgrund av det fråga om ministern avser att vidta några åtgärder för att minska de risker och kostnader som stridsmedel till havs åsamkar yrkesfisket.
Svar på skriftlig fråga 2005/06:597 besvarad av Leni Björklund
den 21 december
Svar på fråga 2005/06:597 om hantering av dumpade stridsmedel
Försvarsminister Leni Björklund
Jan-Olof Larsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att minska de risker och kostnader som stridsmedel till havs åsamkar yrkesfisket.
Jag vill börja med att betona att jag anser att det är viktigt att det finns klara och tydliga instruktioner samt lämpliga metoder för att hantera sådana händelser. Ansvaret för att hantera den här typen av händelser är i dag fördelat mellan flera myndigheter och andra aktörer.
Försvarsmakten har förmåga att röja sjöminor, såväl svenska som utländska, och bistår civila myndigheter med detta. 4.sjöstridsflottiljen har bland annat en så kallad EOD-enhet med förmåga att röja sjöminor. Deras placering alternerar under året mellan Muskö på östkusten och Skredsvik på västkusten. Det är således denna enhet, som har rätt kompetens, utrustning och beredskap, som kan bistå med att röja bland annat minor, vilket också skedde i den aktuella händelsen. I sammanhanget är det viktigt att notera att det var 4.sjöstridsflottiljen som svarade för minröjning även innan Amf 4 avvecklades.
Ledning av den territoriella verksamheten inom Försvarsmakten utövas av den operativa chefen som har sin stabsplats lokaliserad till Uppsala. Han har till sin hjälp ett taktiskt kommando för mark‑, sjö- respektive lufttaktisk verksamhet. I det specifika fallet ledde chefen för det marintaktiska kommandot verksamheten i Göteborgsområdet med stöd av det armétaktiska kommandot och det södra militärdistriktet.
I den organisation som Försvarsmakten har i dag och den som kommer att gälla från och med den 1 januari 2006 är lednings- och lydnadsförhållandena avseende den territoriella verksamheten mycket klara. När det gäller experter inom Försvarsmakten i olika avseenden, bland annat för att röja minor, har Försvarsmakten i sin beredskapsplanering avdelat lämplig personal för sådana uppgifter. Jag vill i detta sammanhang erinra om att Försvarsmakten löser cirka hundra liknande uppgifter varje år efter information i första hand från allmänheten.
Det finns fortfarande många sjöminor från första respektive andra världskriget på botten längs våra och våra grannländers kuster trots att Försvarsmakten röjer minor varje år. I det senaste försvarspolitiska beslutet som riksdagen tog 2004 fastställdes bland annat att Försvarsmakten ska ha förmåga att röja sjöminor. Jag ska se till att Försvarsmakten vidmakthåller sin kunskap och förmåga att röja sjöminor så att man därmed kan bistå berörda aktörer när så är nödvändigt. Jag avser även att följa arbetet i den nationella samverkansgrupp mellan myndigheter som är aktiva inom ammunitions- och minröjningsområdet som etablerades 2003 under ledning av Totalförsvarets ammunitions- och minröjningscentrum.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.