Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

handlingsoffentligheten rörande EU-dokument

Skriftlig fråga 1999/2000:1215 av Järrel, Henrik S (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2000-07-17
Besvarad
2000-08-02
Anmäld
2000-09-19

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 17 juli

Fråga 1999/2000:1215

 av Henrik S Järrel (m) till justitieminister Laila Freivalds om handlingsoffentligheten rörande EU-dokument

Den svenska regeringen driver inte utan framgång kravet på ökad öppenhet och offentlighet kring EU:s organ och dess handlingar.

Det torde för övrigt vara en alldeles avgörande nödvändighet för att skapa ökad delaktighet och acceptans bland medlemsstaternas medborgare.

Kommissionen presenterade i början av detta år ett förslag till förordning om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar.

Förslaget har vissa förtjänster men även tveksamheter. Till de senare hör bl.a. oprecisa sekretessregler, ett alltför vidsträckt tredjemansskydd, begränsad insyn och kontrollmöjlighet när det gäller institutionernas effektivitet. Vidare kan undantaget för s.k. interna handlingar anses alltför vidsträckt. Dessutom föreligger en otydlighet huruvida förordningen endast är tillämpbar på EU-institutionerna. Kan det t.ex. bli så att man måste fråga EU först innan någon svensk myndighet överväger att lämna ut en begärd handling som berör gemenskapsarbetet?

Vilka åtgärder avser regeringen vidta för att förstärka allmänhetens insyn i och kontroll av EU:s organ, dess handlingar och dokument?

Svar på skriftlig fråga 1999/2000:1215 besvarad av justitieminister Laila Freivalds

den 2 augusti

Svar på fråga 1999/2000:1215 om handlingsoffentligheten rörande EU-dokument

Statsrådet Britta Lejon

Henrik S Järrel har frågat justitieministern vilka åtgärder regeringen avser att vidta för att förstärka allmänhetens insyn i och kontroll av EU:s organ, dess handlingar och dokument. Arbetet inom Regeringskansliet är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Regeringen bedriver ett hårt och målmedvetet arbete för att reglerna om handlingsoffentlighet inom EU:s institutioner ska medföra en betydligt större handlingsoffentlighet än vad som följer av nuvarande regler. Öppenheten är en av de viktigaste beståndsdelarna i den svenska politiken för en modernisering av EU. Sverige bidrog aktivt under de förhandlingar som resulterade i Amsterdamfördraget till att EU-medborgarna i artikel 255 i EG-fördraget nu fått en fördragsfäst rätt att få tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar. Kommissionen lade i början av året med stöd av denna artikel fram ett förslag till förordning om handlingsoffentlighet vid dessa institutioner. Förslaget har hittills beretts i rådets arbetsgrupp för informationsfrågor och Europaparlamentet förväntas avge sitt yttrande under hösten. Europaparlamentets yttrande är av stor vikt, eftersom rättsakten ska antas gemensamt av rådet och parlamentet.

Jag delar Henrik S Järrels uppfattning att kommissionens förslag har brister. Samtidigt finns det i förslaget saker som är bra. Exempelvis föreslås att inkomna handlingar ska omfattas av reglerna om handlingsoffentlighet. Detta är en självklarhet i Sverige, men under arbetet med rättsakten har det visat sig att vissa medlemsstater är mycket skeptiska till att låta den kommande rättsakten omfatta dessa handlingar.

Arbetet med att söka förbättra kommissionens förslag sker dels genom förhandlingar på arbetsgruppsnivå, dels genom diskussioner med de berörda institutionerna och de enskilda medlemsstaterna. Det är av yttersta vikt att den kommande rättsakten befäster de grundläggande principer om handlingsoffentlighet som EU genom Amsterdamfördraget bekänner sig till.

Sveriges ståndpunkt är att sekretessreglerna måste utformas mer precist och att reglerna om handlingsoffentlighet ges ett så brett tillämpningsområde som möjligt. Sverige kan inte godkänna att kategorier av dokument undantas från tillämpningsområdet. Reglerna måste vara tillämpliga på alla kategorier av handlingar och en sekretessprövning ske i varje enskilt fall.

Vidare driver Sverige hårt sin ståndpunkt att de svenska grundlagsfästa reglerna om handlingsoffentlighet inte på något vis får påverkas av den kommande rättsakten. Detta måste i rättsakten göras kristallklart. Det finns krafter som vill att beslut om utlämnande av handlingar alltid ska tas av den EU-institution som handlingen härrör från. Om någon begär att få ut en handling som förvaras av en svensk myndighet skulle den myndigheten inte själv få besluta om det. Sverige kan inte gå med på en sådan ordning.

Den svenska positionen i frågan om handlingsoffentlighet vid EU:s institutioner är väl förankrad på hemmaplan och bland våra Europaparlamentariker, och ligger väl i linje med vad de offentlighetssinnade medlemsstaterna vill. Sverige har också ett starkt stöd i de positioner som Europaparlamentet redan har antagit i form av Maj-Lis Lööws så gott som enhälligt antagna betänkande våren 1999.

Sverige prioriterar frågan om handlingsoffentlighet inom Europaparlamentet, rådet och kommissionen mycket högt redan nu, och kommer att göra så även under det svenska ordförandeskapet i EU.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.