handläggningstiderna för brottsutredningar
Skriftlig fråga 2000/01:688 av Oscarsson, Mikael (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-02-14
- Anmäld
- 2001-02-20
- Besvarad
- 2001-02-22
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2000/01:688
av Mikael Oscarsson (kd) till justitieminister Thomas Bodström om handläggningstiderna för brottsutredningarMisshandel, stöld, snatteri och rattfylla står för en tredjedel av alla anmälda brott i Sverige. Ändå klaras bara hälften av dem upp inom ett halvår. Resten tar upp till ett och ett halvt år.
Det är Riksrevisionsverket som i en unik studie tittat närmare på just de här brotten. I samtliga undersökta fall var gärningsmannen känd men ändå tar handläggningen av ärendet alldeles för lång tid enligt RRV. De kritiserar också att så många brott av den här typen avskrivs. Exempelvis går 80 % av alla som misshandlat någon fria.
RRV menar att hanteringen av brottsärenden skulle kunna gå mycket snabbare om polis, åklagare, domstolar och kriminalvård samarbetade bättre med varandra. Enligt rapporten går den mesta av tiden åt till att vänta på nästa åtgärd från någon annan del av rättsväsendet. Det aktiva arbetet står bara för 2@3 % av tiden.
Om de långa handläggningstiderna och det undermåliga samarbetet fortsätter menar RRV att medborgarnas förtroende för rättsväsendet riskerar att raseras.
Vad avser justitieministern att göra för att förkorta handläggningstiderna för brott?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:688 besvarad av justitieminister Thomas Bodström
Svar på fråga 2000/01:688 om handläggningstiderna för brottsutredningar
Justitieminister Thomas Bodström
Mikael Oscarsson har frågat vad jag avser att göra för att förkorta handläggningstiderna för brottsutredningar.
En hörnsten i regeringens kriminalpolitik är att polisen och åklagarna har förmågan att kraftfullt, effektivt och uthålligt bekämpa all slags kriminalitet. Kriminalpolitiken förutsätter också att domstolarna snabbt, skickligt och rättssäkert kan pröva och döma i de mål som kommer in. Kriminalvården har den viktiga uppgiften att på ett sätt som påverkar den dömde att inte återfalla i brott verkställa påföljder som bestämts och att ta fram underlag inför ett val av påföljd.
Genom regeringens beslut år 1996 om mål och riktlinjer för åklagarväsendets och polisens samverkan har myndigheternas insatser samordnats så att de samlade resurserna kan användas mer effektivt. Jag anser att det är angeläget att ytterligare förbättra och fördjupa formerna för samarbete mellan polis och åklagare. Erfarenheterna av att olika myndighetspersoner är samlokaliserade och arbetar nära varandra är goda. Det arbetssättet har visat sig fungera väl vid Ekobrottsmyndigheten. Det är också en viktig uppgift för såväl polisen som åklagarväsendet att säkerställa att det finns tillräckliga resurser och kompetens för att ytterligare effektivisera brottsutredningsverksamheten.
Det pågår just nu oerhört intressanta utvecklingsprojekt på flera håll i landet där polis, åklagare, domstolar och kriminalvården samverkar, framför allt för att korta handläggningstiderna. De visar vad goda lokala initiativ kan göra för att förbättra verksamheten. Det som myndigheterna har åstadkommit hittills visar också att redan tillgängliga medel, t.ex. ökad administrativ samordning mellan rättsväsendets myndigheter, räcker långt. Det understryker vikten av att rättsväsendet måste fungera som en helhet och att samverkan och sambanden mellan myndigheterna måste stärkas ytterligare.
Regeringen har i de senaste styrdokumenten fortsatt betona vikten av vidareutveckling av den brottsutredande verksamheten. I regleringsbrevet ges polisväsendet som mål att öka andelen uppklarade brott och förkorta tiden mellan brottsanmälan och slutredovisning. Även i regleringsbreven för åklagarorganisationen och för Ekobrottsmyndigheten anges som mål att handläggningstiderna ska minska.
Regeringen har dessutom tillsatt en beredning vars mål är att bidra till att uppnå en ökad kvalitet i vid bemärkelse inom hela rättsväsendet. Beredningen ska särskilt uppmärksamma frågor om en effektivare lagföring för brott och kortare handläggningstider. I regleringsbrevet för år 2001 har Rikspolisstyrelsen fått i uppdrag att tillsammans med Riksåklagaren vidareutveckla metoder och system för uppföljning av brottsutredningarnas kvalitet.
De ekonomiska resurserna är väsentliga för möjligheterna att nå framgång i arbetet. I enlighet med regeringens förslag i budgetpropositionen görs nu den största satsningen på rättsväsendet någonsin. Polisen fick förra året ett särskilt tillskott på 200 miljoner kronor. I år höjs polisens anslag med 575 miljoner kronor och nästa år med ytterligare 605 miljoner kronor.
Avslutningsvis vill jag framhålla att vi måste ha realistiska förväntningar på rättsväsendets samlade förmåga att bekämpa alla typer av brott. Men självfallet ska vi ständigt bli bättre på att motverka den kriminalitet som finns. Detta viktiga ansvar vilar på hela samhället.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.