handläggningstider på Migrationsverket

Skriftlig fråga 2000/01:1604 av Brus, Sven (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-08-20
Besvarad
2001-08-22
Anmäld
2001-09-18

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 20 augusti

Fråga 2000/01:1604

av Sven Brus (kd) till statsrådet Maj-Inger Klingvall om handläggningstider på Migrationsverket

Den svenska migrationspolitiken ska präglas av humanitet och värdighet. Kring denna inriktning råder en bred politisk uppslutning samtidigt som den är grundläggande för Migrationsverkets värderingar och verksfilosofi.

Regeringen har angett målet för prövning av asylärenden till sex månader medan Migrationsverkets prognoser länge pekat på att detta inte är möjligt att uppnå. Med nuvarande inströmning av ärenden kommer den som lämnar in sin asylansökan i januari 2002 att få sitt beslut först i september 2003. Beträffande medborgarskapsärenden beräknas väntetiderna komma att öka från i genomsnitt ett halvår till cirka ett år. Situationen är i dag sådan att varken regeringens eller Migrationsverkets målsättningar kan uppnås vilket måste betraktas som oacceptabelt.

Nuvarande ärendebalanser innebär mycket stora påfrestningar för de sökande men också för Migrationsverkets personal. Verkets styrelse säger sig känna oro och stort allvar inför en situation där man inte klarar sitt uppdrag att upprätthålla en human och värdig migrationspolitik. Nu, och i tidigare framställningar, har styrelsen begärt dels ökade resurser, dels större frihet att hantera tilldelade medel mellan nuvarande anslagsposter.

Mot ovanstående bakgrund vill jag ställa följande fråga till statsrådet:

Vilka åtgärder avser statsrådet vidta för att tillförsäkra de sökande hos Migrationsverket sådana handläggningstider som överensstämmer med av regeringen uttalade målsättningar?

Svar på skriftlig fråga 2000/01:1604 besvarad av statsrådet Maj-Inger Klingvall

den 22 augusti

Svar på frågorna 2000/01:1571 om Migrationsverkets ekonomiska situation och 1604 om handläggningstider på Migrationsverket

Statsrådet Maj-Inger Klingvall

Johan Pehrson har frågat mig vilka åtgärder regeringen är beredd att vidta för att Migrationsverket ska klara det av regeringen uppsatta målet om 180 dagars handläggningstid för asylärenden och därmed öka rättssäkerheten i hanteringen av asylärenden. Vidare har Sven Brus frågat mig vad regeringen avser göra för att tillförsäkra de sökande hos Migrationsverket sådana handläggningstider som överensstämmer med av regeringen uttalade målsättningar.

Asylprocessen måste präglas av en hög grad av rättssäkerhet, där det individuella behovet av skydd står i centrum. Korta handläggningstider leder till minskade kostnader i asyl- och flyktingmottagandet samt gynnar den sökande som slipper leva i osäkerhet så länge. Därför är det av stor vikt att myndigheternas verksamhetsmål uppnås.

I syfte att förkorta och effektivisera handläggningstiderna har regeringen såväl föregående som detta år ökat Migrationsverkets och Utlänningsnämndens förvaltningsanslag med 79 miljoner respektive 17 miljoner kronor. Detta har bidragit till såväl kortare handläggningstider som kortare vistelsetider i Migrationsverkets mottagandesystem. Den totala genomsnittliga handläggningstiden för grundärenden under 2000 var 198 dagar, vilket var 28 dagar kortare än året innan. 55 % av ärendena avgjordes inom verksamhetsmålet om sex månader, vilket innebär att verksamhetsmålet inte kunde nås fullt ut.

I budgetpropositionen för 2001 aviserade regeringen att Sveriges inträde i Schengensamarbetet i mars i år skulle kunna medföra ett ökat antal asylsökande. Inströmningen av asylsökande har under perioden januari@juli 2001 ökat med 60 % jämfört med motsvarande period förra året delvis som en följd av Schengensamarbetet. Den ökade inströmningen kan ge konsekvenser både på utlänningsmyndigheternas handläggningstider och vistelsetiderna i Migrationsverkets mottagandesystem.

Regeringen kommer att analysera vilka konsekvenser den ökade inströmningen får på handläggningstiderna hos utlänningsmyndigheterna och i övrigt på utgiftsområdet för att bedöma behov av åtgärder.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.