Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

handläggningstider inom polisen

Skriftlig fråga 2000/01:1538 av Sidén, Anita (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-08-01
Besvarad
2001-08-21
Anmäld
2001-09-18

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 1 augusti

Fråga 2000/01:1538

 av Anita Sidén (m) till justitieminister Thomas Bodström om handläggningstider inom polisen

Justitieombudsmannen har granskat handläggningstiderna på sex olika polismyndigheter. Kontrollen har gällt 940 olika utredningar inom både länskriminalen och närpolisen. JO riktar skarp kritik, dels mot att polisen tar för lång tid på sig att utreda brott, dels mot bristande utbildning för förhörsledare. En del utredningar har legat i fem år. I vissa fall hade det gått t.o.m. två tre år innan ens vittnen hördes. En handläggare i Halmstad hade över 800 ärenden på sitt bord. Somliga brott hann dessutom preskriberas innan utredning startade.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga statsrådet följande:

Vilka åtgärder avser statsrådet vidta för att polisen ska ges de resurser som behövs för att förbättra handläggningstiderna för brottsutredningar?

Svar på skriftlig fråga 2000/01:1538 besvarad av justitieminister Thomas Bodström

den 21 augusti

Svar på fråga 2000/01:1538 om handläggningstider inom polisen

Justitieminister Thomas Bodström

Anita Sidén har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att polisen ska ges de resurser som behövs för att förbättra handläggningstiderna för brottsutredningar. Frågan har ställts mot bakgrund av att Riksdagens ombudsmän (JO) kritiserar polisens utredningsverksamhet, bl.a. för alltför långa handläggningstider.

Den kritik som avses har framförts av JO i form av beslut i samband med inspektioner som JO gjort under 1999@2001, inom ramen för sin inspektionsverksamhet. Inspektionerna utgör ett led i en granskning av den brottsutredande verksamheten vid några polismyndigheter i landet.

Redan 1998@1999 uppmärksammade Rikspolisstyrelsen vissa generella brister av stor betydelse för utredningsverksamhetens effektivitet och vidtog vissa åtgärder för att höja effektiviteten och kvaliteten i utredningsverksamheten.

I januari i år beslutade Rikspolisstyrelsen att avsätta 20 miljoner kronor för att under en tvåårsperiod låta kvalificerad förstärkningspersonal hjälpa polismyndigheter att arbeta av ärendebalanser. Styrelsen ställer krav på berörda myndigheter att se över och förändra metoderna för utredningsarbetet, med syfte att myndigheterna efter insatsen ska kunna behålla en rimlig ärendebalans. De nya arbetsmetoderna inriktas bl.a. på aktiv förundersökningsledning med särskilt utbildad och kvalificerad polisiär förundersökningsledare, förläggning av personal över tiden så att utredningsåtgärder kan sättas i gång i anslutning till att brott kommer till polisens kännedom och utredningen i normalfallet kan avslutas och redovisas i en följd.

Det pågår också mycket intressanta utvecklingsprojekt på flera håll i landet där polis, åklagare, domstolar och kriminalvården samverkar, framför allt för att korta handläggningstiderna.

Regeringen gör nu den största satsningen på polisen som en svensk regering någonsin gjort. Bara i år höjs polisens anslag med nästan 1,2 miljarder kronor. Under budgetperioden fram t.o.m. 2004 höjs polisens anslagsram med nästan 2 miljarder kronor utöver pris- och löneomräkningen. De stora tillskotten ska framför allt göra det möjligt att öka antalet poliser för att säkerställa närpolisreformen.

Regeringen har i de senaste styrdokumenten fortsatt att betona vikten av vidareutveckling av den brottsutredande verksamheten. I regleringsbrevet ges polisväsendet som mål att öka andelen uppklarade brott och förkorta tiden mellan brottsanmälan och slutredovisning. Även i regleringsbreven för åklagarorganisationen och för Ekobrottsmyndigheten anges som mål att handläggningstiderna ska minska.

Regeringen har dessutom tillsatt en beredning (dir. 2000:90) vars mål är att bidra till att uppnå en ökad kvalitet i vid bemärkelse inom hela rättsväsendet. Beredningen ska särskilt uppmärksamma frågor om en effektivare lagföring för brott och kortare handläggningstider. Beredningen avlämnade sitt första delbetänkande nu i somras. I detta lämnas förslag som syftar till att åstadkomma snabbare lagföring. Förslagen bereds för närvarande i Justitiedepartementet. Beredningen kommer att lämna flera förslag på det temat. I regleringsbrevet för 2001 har Rikspolisstyrelsen vidare fått i uppdrag att tillsammans med Riksåklagaren vidareutveckla metoder och system för uppföljning av brottsutredningarnas kvalitet.

Beträffande polisens resurser vill jag avslutningsvis framhålla att regeringen noga följer polisväsendets verksamhet och resultat och avser att återkomma till riksdagen om de ytterligare insatser som krävs för att fullfölja statsmakternas intentioner för utvecklingen av rättsväsendet.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.