Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

handelsvärde för djur

Skriftlig fråga 2000/01:301 av Nilsson, Carl G (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2000-11-24
Anmäld
2000-12-05
Besvarad
2000-12-06

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 24 november

Fråga 2000/01:301

 av Carl G Nilsson (m) till jordbruksminister Margareta Winberg om handelsvärde för djur

I en nyligen lagakraftvunnen dom har en hundägare fällts till ansvar för grovt jaktbrott då han för att skydda sin hund mot angrepp dödat ett lodjur.

Hundägaren åberopade att han handlat i nöd och domstolen konstaterar att den godtar hans påstående om att han befann sig i en nödsituation. Domstolen pekar emellertid på att för straffrihet krävs att det var försvarligt att döda lodjuret med hänsyn tagen till de båda djurens värden. Man godtar Naturvårdsverkets beräkning av lodjurets värde uppgående till 20 000 kr. Vad gäller hunden konstateras att dess värde väsentligt understiger lodjurets värde.

I rättslig mening är en hund en sak, men för en hundägare är den en familjemedlem för vilken man känner affektion. Det aktuella fallet pekar därför, enligt min mening, på det orimliga i att ett husdjur endast ska värderas efter sitt eventuella handelsvärde. Detta synsätt kan inte vara i överensstämmelse med de flesta människors rättsuppfattning och skapar knappast en ökad förståelse för ökat skydd för rovdjur.

Min fråga till jordbruksministern är:

Mot bakgrund av ovanstående, är jordbruksministern beredd att ta initiativ till en lagändring som tar hänsyn till djurens affektionsvärde och inte endast deras handelsvärde?

Svar på skriftlig fråga 2000/01:301 besvarad av

den 6 december

Svar på fråga 2000/01:301 om handelsvärde för djur

Miljöminister Kjell Larsson

Carl G Nilsson har frågat jordbruksminister Margareta Winberg om hon är beredd att ta initiativ till en lagändring som tar hänsyn till husdjurs affektionsvärde och inte endast handelsvärde. Frågan har överlämnats till mig.

Jag kan inte kommentera det enskilda fallet som Carl G Nilsson refererar till utan måste svara på frågan från generella utgångspunkter.

Carl G Nilssons fråga utgår från brottsbalkens bestämmelse om nöd. Bestämmelsen innebär att en gärning som någon begår i nöd är brott endast om den med hänsyn till farans beskaffenhet, den skada som åsamkas annan och omständigheterna i övrigt är oförsvarlig. Bestämmelsen är således mycket allmänt hållen och bygger på att en avvägning mellan berörda intressen görs i det enskilda fallet. Det är därför knappast möjligt att i denna införa en särskild reglering av hur tamdjur ska värderas.

I jaktförordningen finns emellertid en särskild bestämmelse som innebär att en tamdjursägare under vissa, begränsade, förutsättningar får döda en björn, en järv eller ett lodjur som angripit hans tamdjur. Tamdjurets värde har inte någon betydelse för möjligheterna att med stöd av bestämmelsen döda det angripande djuret. Däremot kan de övriga förutsättningarna i bestämmelsen innebära att det i en viss situation inte är tillåtet att döda det angripande djuret.

Inom Regeringskansliet pågår för närvarande arbetet med en proposition med förslag till en sammanhållen rovdjurspolitik. Regeringen avser att i propositionen redovisa sin syn på tamdjursägares möjligheter att med stöd av jaktförordningen döda rovdjur som angriper tamdjur.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.