Handelstillstånd för sälprodukter

Skriftlig fråga 2021/22:710 av Alexandra Anstrell (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2022-01-07
Överlämnad
2022-01-10
Anmäld
2022-01-11
Svarsdatum
2022-01-19
Sista svarsdatum
2022-01-19
Besvarad
2022-01-19

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Anna-Caren Sätherberg (S)

 

Sedan 2015 råder totalförbud mot handel med sälprodukter. EU-reglerna gör undantag för vissa inuitsamhällen och ursprungsbefolkningar, men en svensk säljägare får inte sälja någonting från sälen.

Det gör det exempelvis omöjligt att sälja sälkött för att äta eller skinn för tillverkning av olika produkter. Att sälarnas kött och päls inte får säljas kan medföra att säljägare inte tar hand om kropparna från de skjutna sälarna. En skjuten säl sjunker till botten och flyter upp först när gaser bildats i kroppen, och det kan bidra till övergödning av Bottenviken. Att skjuta djur utan att ta vara på kroppen är inte försvarbart och inte god viltvård. Historiskt sett har skinn, päls, kött och fett varit en handelsvara och borde således kunna vara det än i dag. Den värdefulla säloljan, som bland annat används för impregnering och har ett högt värde som naturprodukt mot hjärt-kärlsjukdomar, omega 3-kapslar, får inte heller avyttras.

Efter beslut i riksdagen 2019 tillåts licensjakt på säl, vilket var välkommet, men så länge EU-förbudet mot handel med sälprodukter föreligger pågår både ett etiskt fel och ett stort resursslöseri genom att sälar skjuts och man sedan inte kan avyttra något från dem. Att tillskapa möjlighet för fler att ta del av gott sälkött och samtidigt minska resursslöseriet vore bra. Med de problem Sverige i dag har i Östersjön med säl och i och med den licensjakt vi infört borde det finnas goda grunder för Sverige att få ett handelstillstånd i EU för detta. Utöver det bör regeringen inom ramen för EU-samarbetet även väcka och driva frågan att upphäva förbudet mot handel med sälprodukter.

I näringsutskottets betänkande 2019/20:NU15 bifölls motion 2019/20:1362, som senare även bifölls av riksdagen. Den handlar om att Sverige bör driva frågan att få ett handelstillstånd i EU för handel med sälprodukter samt att Sverige inom EU bör driva frågan att upphäva förbudet mot handel med sälprodukter. Ändå gör inte Sveriges regering som riksdagen beslutat. I en skriftlig fråga 2020/21:74 ger den dåvarande landsbygdsministern till svar att regeringen inte har för avsikt att agera i frågan eftersom regeringen bedömer att möjligheterna att i nuläget driva frågan om att häva EU-förbudet mot handel av sälprodukter är mycket små.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Anna-Caren Sätherberg:

 

Avser statsrådet att följa riksdagens beslut om att driva frågan om att få ett handelstillstånd i EU för handel med sälprodukter och att inom EU driva frågan om att upphäva förbudet mot handel med sälprodukter?

Svar på skriftlig fråga 2021/22:710 besvarad av Statsrådet Anna-Caren Sätherberg (S)


Svar på fråga 2021/22:710 av Alexandra Anstrell (M)
Handelstillstånd för sälprodukter och fråga 2021/22:714 av
Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) Sälbestånd i Skåne som skadar fiskbeståndet

Alexandra Anstrell har frågat mig om jag avser att följa riksdagens beslut om att driva frågan om att få ett handelstillstånd i EU för handel med sälprodukter och att inom EU driva frågan om att upphäva förbudet mot handel med sälprodukter.

Ann-Charlotte Hammar Johnsson har frågat mig om jag avser att verka för att regeringen ska överlämna ett förslag på att häva förbudet för sälprodukter inom ramen för skyddsjakt.

År 2009 infördes ett import- och försäljningsförbud av sälprodukter inom EU till följd av oro för sälarnas välfärd. Dock tillkom ett undantag för fortsatt försäljning av sälprodukter från skyddsjakten inom EU.

Kanada och Norge inledde 2011 en tvist i Världshandelsorganisationen (WTO) mot EU eftersom de ansåg att förbudet var handelshindrande. WTO:s tvistlösningsorgan kom fram till att EU:s förbud var tillåtet enligt gällande handelsregler, men att undantaget för skyddsjakten var diskriminerande och därmed inte förenligt med WTO-rätten. EU genomförde WTO-utslaget och undantaget för fortsatt försäljning av sälprodukter från skyddsjakten inom EU togs bort från den 18 oktober 2015. Det enda kvarvarande undantag från EU:s förbud är för sälprodukter från jakt utfört av urfolk inom och utanför EU. Sverige är således bundet av EU-rättens nuvarande utformning att inte sälja sälprodukter inom EU.

Regeringen är angelägen om en fungerande viltförvaltning som tar hänsyn till de verksamheter och människor som berörs. För att bidra till en mer ekosystembaserad förvaltning av sälpopulationerna beslutade regeringen den 22 december 2021 om ändringar i jaktförordningen (1987:905) som möjliggör för Naturvårdsverket att besluta om licensjakt på gråsäl och knubbsäl.

Regeringen är medveten om att säljakt är tidskrävande och förenat med kostnader för den enskilde jägaren. Det är inte heller möjligt för en jägare att sälja exempelvis sälskinn eller kött på grund av EU-förbudet mot handel med sälprodukter. Detta minskar incitamentet att delta i jakt och försvårar således en ändamålsenlig förvaltning av sälpopulationerna. Därför har regeringen i regleringsbrev för anslag som bl.a. disponeras av Havs- och vattenmyndigheten beslutat att högst tre miljoner kronor får fördelas till länsstyrelserna för att användas till ersättning för hanteringskostnader för gråsälar som skjutits med stöd av Naturvårdsverkets beslut om skyddsjakt och licensjakt.

Regeringen undersöker vilka möjligheter som finns att få frågan om att häva EU-förbudet mot handel av sälprodukter på bordet, men bedömer möjligheterna att i nuläget lyckas med detta som små.

Stockholm den 19 januari 2022

Anna-Caren Sätherberg

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.