handelshinder för svenska företag
Skriftlig fråga 2000/01:624 av Cederfelt, Margareta (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-02-01
- Anmäld
- 2001-02-06
- Besvarad
- 2001-02-07
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2000/01:624
av Margareta Cederfelt (m) till statsrådet Leif Pagrotsky om handelshinder för svenska företagSvenska företag missar affärer eller drabbas av extra kostnader när de stoppas av handelshinder inom EU. Enligt en TEMO-undersökning gjord på uppdrag av Kommerskollegium har 28 % av de företag som stött på handelshinder valt att upphöra med affärerna.
Med handelshinder avses här lagar och regler som försvårar eller motverkar import- eller exportaffärer. Orsaken kan vara såväl regler och lagar i Sverige som i andra länder.
Orsaken är ofta missuppfattningar och feltolkningar av EU:s lagar. Resultatet av misstolkningarna kan för företagen bli att de tvingas till kostsamma nyinvesteringar eller avstår från exportsatsningar.
Frågan hur handelshinder ska motverkas och överbryggas är en av EU:s centrala frågor.
Med anledning av ovanstående vill jag därför fråga statsrådet:
Vilka åtgärder avser statsrådet vidta under ordförandehalvåret i syfte att effektivisera EU:s inre marknad och undanröja handelshindren för svenska företag?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:624 besvarad av statsrådet Leif Pagrotsky
Svar på fråga 2000/01:624 om handelshinder för svenska företag
Statsrådet Leif Pagrotsky
Margareta Cederfelt har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta under ordförandeskapshalvåret i syfte att effektivisera EU:s inre marknad och undanröja handelshinder för svenska företag.
Jag vill inledningsvis poängtera att den inre marknaden är en av grundstenarna i EU-samarbetet och att det för regeringen är mycket viktigt att arbeta för att ständigt förbättra den inre marknadens funktion, till nytta för både företag och konsumenter.
Arbetet med den inre marknaden är en ständigt pågående process som aldrig blir helt slutfört. Det finns alltid saker som kan förbättras. Under vårt ordförandeskap är det på Sverige ansvaret vilar att föra detta förbättringsarbete framåt.
Flera viktiga sakfrågor som alla bidrar till att effektivisera den inre marknaden kommer att hanteras under det svenska ordförandeskapet. Några exempel är arbetet med ett direktiv om distansförsäljning av finansiella tjänster, ändringen av direktiven om offentlig upphandling, förslaget om Europabolag, arbetet med avreglering av bl.a. el- och gasmarknaderna och strategin för att undanröja hinder för tjänster på den inre marknaden. Sverige kommer också att ägna uppmärksamhet åt immaterialrätten, dvs. upphovsrätt, varumärken, patent, särskilt gemenskapspatent och mönsterskydd, samt parallellimportfrågan.
Stockholmstoppmötet den 23@24 mars i år blir en viktig kontrollstation för det svenska ordförandeskapet att föra arbetet på inre marknadsområdet framåt.
Men, det handlar inte bara om att ta bort hinder, de fördelar som följer av den inre marknaden måste också utnyttjas. Därför är Sverige pådrivande i arbetet med att ta fram prisjämförelser för att åskådliggöra var stora prisskillnader återfinns och där särskilda initiativ kan behövas, t.ex. för att förbättra konkurrensen.
En annan viktig fråga som Sverige driver under ordförandeskapet är arbetet med att ta fram klarare och enklare regler på den inre marknaden. Jag vet att frågan om regelförenkling har stor betydelse för de företag som är verksamma på den europeiska marknaden.
Arbetet på europeisk nivå kommer alla företag på den inre marknaden till godo, inte bara de svenska, genom en ökad grad av harmonisering och därmed färre handelshinder. Men, jag vill också nämna det omfattande arbete som läggs ned här på hemmaplan för att främja svenska företags konkurrenskraft i Europa. Regeringen satsar stora resurser på att ge stöd till svenska små och medelstora företag för att utnyttja de marknads- och handelsmöjligheter den europeiska marknaden ger.
Myndigheten Kommerskollegium är t.ex. utsedd att hjälpa svenska företag som stöter på handelshinder på den inre marknaden. Kollegiet har fått särskilda pengar för att göra denna funktion mer känd och bättre utnyttjad av de svenska företagen. Den TEMO-undersökning ni refererar till i er fråga är utförd som ett led i denna satsning. Kommerskollegium fungerar också som en viktig informationskanal till regeringen om vilka problem företagen möter på den inre marknaden, så att vi kan gå vidare och initiera de åtgärder som behövs.
Två andra projekt som pågår just nu är Gränslösa affärer, som syftar till att få svenska företag att delta mer aktivt i offentliga upphandlingar och Östersjöwebben, med syftet att främja handeln i hela Östersjöregionen genom att skapa en webbplats med samlad information riktad till företag som vill etablera sig eller bedriva handel i området.
Arbetet med att undanröja handelshinder bedrivs även på nordisk nivå. Norge och Island är, genom EES-avtalet, delar av den inre marknaden och sedan flera år arbetar vi på nordisk basis för att förenkla gränsöverskridande verksamhet för företagen i Norden. Ett konkret exempel är gemensamma regler som förenklar tillhandahållandet av entreprenadmaskintjänster inom Norden. Vi försöker också genom bilaterala processer verka för ökad rörlighet mellan våra nordiska grannar. I det avseendet är integrationsarbetet i Öresundsregionen av särskilt intresse. Mycket står också att vinna på liknande processer med Norge och Finland.
Sammanfattningsvis vill jag påstå att vi under det svenska ordförandeskapet arbetar på olika fronter, med många initiativ som alla bidrar till att göra den inre marknaden bättre för både företag och konsumenter.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.