Handels- och investeringsbojkott mot Burma
Skriftlig fråga 2009/10:720 av Sachet, Ameer (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2010-04-15
- Inlämnad
- 2010-04-15
- Besvarad
- 2010-04-21
- Svar anmält
- 2010-04-21
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 15 april
Fråga
2009/10:720 Handels- och investeringsbojkott mot Burma
av Ameer Sachet (s)
till statsrådet Ewa Björling (m)
Juntan i Burma (Myanmar) måste sättas under ekonomisk press för att stärka strävandena mot demokrati och respekt för mänskliga rättigheter. Utländska investeringar i Burma kommer främst från Kina, Singapore, Sydkorea, Indien och Thailand. Kina är Burmas största handelspartner och har också levererat stora mängder vapen och ammunition till den burmesiska militären. Även Indien har på senare år närmat sig juntan efter att först ha stött oppositionen, dels som en motvikt till rivalen Kinas ökande inflytande, dels för att Indien liksom Kina är intresserad av Burmas rika tillgångar på naturgas och andra energikällor. Allvarliga samtal måste föras med Kina om dess ekonomiska stöd till Burmajuntan.
Tyst är det också från det sydostasiatiska handelsblocket Asean. I Asean ingår förutom Burma också Indonesien, Malaysia, Filippinerna, Singapore, Thailand, Brunei, Kambodja, Laos och Vietnam. Det kan konstateras att flera av dessa stater är enpartistater eller auktoritärt styrda, varför intresset av att kritisera juntan i Burma är lågt. Asean måste också sättas under press att utesluta Burma.
Vilka initiativ till en handels- och investeringsbojkott mot juntan i Burma är statsrådet beredd att ta?
Svar på skriftlig fråga 2009/10:720 besvarad av Statsrådet Ewa Björling
den 21 april
Svar på fråga
2009/10:720 Handels- och investeringsbojkott mot Burma
Statsrådet Ewa Björling
Ameer Sachet har frågat mig vilka initiativ till en handels- och investeringsbojkott mot juntan i Burma jag är beredd att ta.
Några FN-beslutade sanktioner mot Burma finns inte, men EU har sedan många år restriktiva åtgärder mot landet som successivt skärpts, bland annat på det ekonomiska området. Förutom individuella sanktioner riktade mot regimen och kretsen kring den, finns det till exempel förbud mot att bevilja lån och krediter för burmesiska statskontrollerade företag, och mot att förvärva eller utöka en andel i sådana företag. EU har också import‑, export- och investeringsrestriktioner riktade mot Burmas timmer‑, metall- och ädelstensindustri. Den årliga översynen av EU:s restriktiva åtgärder mot Burma pågår för närvarande och ett rådsbeslut förväntas före april månads utgång. Då inga framsteg i utvecklingen i landet kan noteras som skulle motivera en lättnad av de restriktiva åtgärderna förväntar jag mig att de kommer att förlängas.
Burmas grannländer har en viktig roll att spela för att påverka regimen i Burma i en positiv riktning genom sitt politiska och ekonomiska inflytande. Det är angeläget att länderna i ökad utsträckning tar på sig denna roll. I EU:s dialog med andra länder och organisationer, däribland Kina, Indien och Asean, tas Burmafrågan regelbundet upp för att uppnå ett samstämmigt internationellt agerande med syfte att verka för en positiv utveckling i Burma.
Jag kan försäkra Ameer Sachet om regeringens fortsatta engagemang för mänskliga rättigheter och demokrati i Burma och att Sverige även fortsättningsvis kommer att verka aktivt för att stärka det internationella trycket mot regimen.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.