handeln med kandidatländerna
Skriftlig fråga 2000/01:1386 av Tolgfors, Sten (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-06-13
- Besvarad
- 2001-06-29
- Anmäld
- 2001-09-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2000/01:1386
av Sten Tolgfors (m) till utrikesminister Anna Lindh om handeln med kandidatländernaKandidatländerna i Central- och Östeuropa är för sin ekonomiska utveckling beroende av goda villkor för tillträde till EU-marknaden. Beroendet är en effekt av ländernas tilltagande och redan djupgående integrering i EU-ländernas ekonomi. Detta gäller särskilt länderna i Baltikum.
Ländernas ekonomiska tillväxt och handelsmönstrens utveckling visar att den ekonomiska omvandlingen kommit långt. Både importen och exporten är relativt sett mer betydelsefull för dessa länder än för nuvarande EU-länder.
Det är därför orimligt att EU å ena sidan bedriver omfattande stödprogram för att stödja ländernas ekonomiska utveckling, samtidigt som EU å andra sidan inte ger dem fullt marknadstillträde och kan hota med antidumpningsåtgärder.
EU:s återstående handelshinder, särskilt vad gäller jordbruks- och tekoprodukter och stål, bör därför snarast avvecklas. Antidumpningsåtgärder måste också avskaffas.
Min fråga till utrikesministern är:
Vad avser ministern göra för att EU snarast ska avveckla återstående hinder för handeln med kandidatländerna?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:1386 besvarad av statsrådet Leif Pagrotsky
Svar på fråga 2000/01:1386 om handeln med kandidatländerna
Statsrådet Leif Pagrotsky
Sten Tolgfors har frågat utrikesministern vad regeringen gör för att EU snarast ska avveckla återstående hinder för handel med kandidatländerna. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Regeringen verkar för ökad frihandel @ så även i relationerna till kandidatländerna. EU har sedan början av 90-talet associeringsavtal med kandidatländerna, s.k. Europaavtal, som bl.a. syftar till frihandel mellan EU och kandidatländerna. De flesta Europaavtalen förhandlades fram under början av 90-talet och trädde i kraft mellan 1994 och 1999.
För handel med industriprodukter @ med undantag för textilier och kol- och stålprodukter @ avskaffades i princip tullar och kvoter när avtalen trädde i kraft. I vissa fall tillämpar avtalet en tioårig övergångsperiod, men därefter råder frihandel. Undantag är Estland, där gäller frihandel direkt. För Lettland gäller en fyraårig övergångsperiod från avtalets ikraftträdande. För Slovenien och för Litauen gäller en sexårig övergångsperiod från avtalets ikraftträdande.
Vad gäller tekoprodukter finns inte längre några kvantitativa begränsningar av importen till EU från något kandidatland. För handeln med vissa järn- och stålvaror tillämpas licensövervakning med både exportlicenser i vissa kandidatländer och importlicenser i EU ("dubbelkontroll"). Licenserna medför inget kvantitativt hinder men är administrativt betungande för både företag och myndigheter. Sverige verkar därför för att de ska avvecklas.
För jordbruksprodukter gäller inte heller frihandel än, utan parterna ger varandra koncessioner @ tullsänkningar eller förmånskvoter @ för ett antal produkter. Dessa produkter specificeras i varulistor i bilagor och protokoll till avtalen. Dessa listor är asymmetriskt utformade för att ge kandidatländerna möjlighet att exportera sina jordbruksprodukter till EU. Trots detta har kandidatländernas import från EU ökat betydligt mer än deras export till EU. Detta beror på att kandidatländerna till stor del exporterar råvaror. Kvaliteten på dessa uppfyller inte alltid EU-konsumenternas krav och kvantiteterna räcker ibland inte till för att fylla framförhandlade kvoter. Efterfrågan på de bearbetade jordbruksprodukter som EU exporterar är å andra sidan stor i kandidatländerna. Förhandlingar om nya koncessioner för handeln med jordbruksprodukter respektive för bearbetade jordbruksprodukter, fisk samt vin och sprit sker successivt. Omförhandlingar för jordbruksprodukter skedde senast under år 2000, för att införa ytterligare koncessioner och om möjligt förbättra handelsbalansen. I kommissionens förhandlingsmandat framhölls det önskvärda i att nå en rättvis jämvikt (fair equilibrium) mellan exportintressen i EU respektive i kandidatländerna för att uppnå en bättre balans i handeln. Sverige stödde denna strategi. För närvarande pågår förhandlingar om nya koncessioner för fisk, fiskeprodukter, bearbetade jordbruksprodukter och vin. En ny förhandlingsrunda för jordbruksprodukter planeras för närvarande. Sverige har i samband med dessa förhandlingar verkat för att driva upp takten på avvecklingen av tullar och kvoter i handeln mellan EU och kandidatländerna.
När det gäller tekniska handelshinder på varuområdet har EU, under det svenska ordförandeskapet, ingått s.k. PECA-avtal med Tjeckien och Ungern. Förhandlingar pågår med flera andra kandidatländer, bl.a. de baltiska länderna. Avtalen innebär betydande förenklingar när det gäller produktgodkännanden inom vissa områden vilket ger möjlighet till kostnadsbesparingar för producenter i både EU och det aktuella kandidatlandet.
I Europaavtalen finns även ett antal artiklar om antidumpningsåtgärder som följer WTO/GATT:s regler. Sverige granskar kritiskt nya kommissionsförslag om antidumpningsåtgärder och har inte lämnat sitt stöd i något av de drygt tiotal fall där sådana åtgärder är i kraft mot import från kandidatländer. Besluten i dessa frågor fattas emellertid med enkel majoritet i rådet.
Sverige har i en diskussion med kommissionen under våren väckt frågan om att helt avveckla antidumpningsinstrumentet i förhållande till kandidatländerna. Detta skulle kräva ett rådsbeslut med kvalificerad majoritet. Det är i dagsläget inte möjligt att nå en sådan majoritet. Vi överväger nu hur vi ska verka för en ändrad syn på denna fråga bland medlemsstaterna.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.