handeln med barn i Albanien

Skriftlig fråga 2001/02:295 av Tolgfors, Sten (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-11-27
Anmäld
2001-12-04
Besvarad
2001-12-06

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 27 november

Fråga 2001/02:295

av Sten Tolgfors (m) till utrikesminister Anna Lindh om handeln med barn i Albanien

Myndigheterna i Albanien beräknar att minst 4 000 barn i landet utsatts för brott av organiserade kriminella ligor mellan 1992@2000. Barn används hänsynslöst för att tjäna pengar. Det kan handla om allt från tiggeri till ren prostitution. Ligorna tjänar stora pengar på barnen, som helt saknar rättigheter och möjligheter att ta sig ur detta.

Myndigheterna i Albanien har lovat krafttag mot den organiserade brottsligheten, men behöver också stöd från andra länder. Del av brottsligheten sker i grannländerna och EU-länderna Italien och Grekland. EU och dess medlemsländer har utövat påtryckningar mot Albanien men bör kunna ta större ansvar för problematiken.

Min fråga till utrikesministern är därför:

Hur avser utrikesministern agera för att påverka EU att ytterligare ta ansvar för att barn inte utnyttjas av kriminella ligor?

Svar på skriftlig fråga 2001/02:295 besvarad av utrikesminister Anna Lindh

den 6 december

Svar på fråga 2001/02:295 om handeln med barn i Albanien

Utrikesminister Anna Lindh

Sten Tolgfors har frågat mig hur jag avser agera för att påverka EU att ytterligare ta ansvar för att barn inte utnyttjas av kriminella ligor i Albanien.

Problemet med illegal handel med kvinnor och barn (människohandel) i Albanien är flerbottnat. Dels handlar det om ett behov av att ändra befintlig lagstiftning, dels om bristande kapacitet att genomföra lagar. Resurser måste därför läggas på stärkandet av den administrativa kapaciteten och på kunskapsöverföring och utbildning av polis och rättsväsende vad gäller mänskliga rättigheter. Men som Sten Tolgfors påpekar är problemet inte isolerat till Albanien. För att komma till rätta med dessa problem krävs gränsöverskridande samarbete. Italien är starkt engagerat och har i nära kontakt med Interpol utvecklat ett samarbete med Albanien för att bekämpa organiserad brottslighet av detta slag.

Under Sveriges ordförandeskap i EU genomfördes en rad möten ägnade åt att lyfta fram problemet människohandel i Europa. Det internationella samfundet, inklusive EU, har på senare tid gett problemet stor uppmärksamhet, i fallet Albanien både genom att i olika sammanhang poängtera vikten av att landet kommer till rätta med dessa problem och genom att ge konkret stöd. Detta sker bl.a. i förberedelserna för framförhandlandet av ett stabiliserings- och associeringsavtal mellan Albanien och EU. Genom EU:s samarbetsprogram för västra Balkan, CARDS, bidrar EU ekonomiskt till projekt för att motverka förekomsten av människohandel. Den har genom svenskt initiativ identifierats som ett av de prioriterade områdena. Utöver CARDS genomför EU också separata projekt inom ramen för en EU-handlingsplan för Albanien på asyl- och migrationsområdet, bl.a. till stöd för offer för människohandel. Sverige som arbetat för att lyfta fram denna typ av projekt delfinansierar, som ett av fem medlemsländer, ett sådant projekt. Genom Sida bidrar Sverige bilateralt med 2,8 miljoner US dollar till ett regionalt IOM-projekt mot människohandel.

Stabilitetspakten för sydöstra Europa, där EU är den drivande kraften, bidrar också till bekämpningen av människohandel, först och främst inom den s.k. Task Force against Trafficking in Human Beings, men också det mer generella migrationsinitiativet Migration and Asylum Initiative. Sverige engagerar sig i dessa frågor genom sitt ordförandeskap för det underbord inom Stabilitetspakten som behandlar rättsliga och inrikes frågor.

Glädjande nog kan noteras att arbetet skjutit fart efter en lång period då utvecklingen stod still i kampen mot handel med kvinnor och barn i Albanien. En nationell Task Force against Trafficking inom polisen har aktiverats, och en nationell strategi mot människohandel som täcker en treårsperiod har presenterats och fått beröm av bl.a. OSSE. Många svårigheter kvarstår dock, t.ex. det våldsamma klimatet i norra Albanien samt det illa fungerande rättsmaskineriet. Den ökande aktiviteten från regeringens sida tillskrivs det internationella samstämmiga stödet och påtryckningar som kommit från EU och USA.

Sverige arbetar för att EU ska fortsätta att hålla uppe trycket och kräva fortsatta framsteg i Albanien och samtidigt bidra både ekonomiskt och med kunskapsöverföring så att den, trots allt, positiva utvecklingen på området blir bestående.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.