hälsoproblem efter flygbesprutning

Skriftlig fråga 2001/02:149 av Sjöstrand, Sven-Erik (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-11-01
Anmäld
2001-11-13
Besvarad
2001-11-14

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 1 november

Fråga 2001/02:149

av Sven-Erik Sjöstrand (v) till miljöminister Kjell Larsson om hälsoproblem efter flygbesprutning

Ett äldre par boende i Hässleholmstrakten har skrivit till partiledare och riksdagsgrupper om de hälsoproblem de ådrog sig när de blev överflugna av besprutningsplan 1979. De vill ha en ursäkt och ersättning för den skada de lidit.

På den tiden var det ännu lagligt att sprida bekämpningsmedel från flygplan, så de har inte kunnat anmäla saken till åtal. Insikten om hälsoproblemen har också kommit gradvis, det torde vara orsaken till att paret dröjt så länge med att ta upp sin sak.

Min fråga till miljöministern blir:

Vilka initiativ är miljöministern beredd att ta för att de som drabbats av hälsoproblem efter flygbesprutning under den tid det var lagligt ska få upprättelse och ersättning?

Svar på skriftlig fråga 2001/02:149 besvarad av miljöminister Kjell Larsson

den 14 november

Svar på fråga 2001/02:149 om hälsoproblem efter flygbesprutning

Miljöminister Kjell Larsson

Sven-Erik Sjöstrand har frågat mig vilka initiativ jag är beredd att ta för att de som drabbats av hälsoproblem efter flygbesprutning ska få upprättelse och ersättning.

Jag kan inte kommentera det enskilda fallet som Sven-Erik Sjöstrand refererar till utan måste svara på frågan från generella utgångspunkter. Svaret tar alltså sikte på flygbesprutning generellt under de tider sådan besprutning har varit tillåten.

I dag regleras frågor om bekämpningsmedel i 14 kap. miljöbalken och i dess 18 § finns numera förbudet mot spridning av kemiska och biologiska bekämpningsmedel från luftfartyg. Tidigare fanns inget förbud mot att sprida sådana bekämpningsmedel genom flygbesprutning, men särskilda försiktighetsmått och krav på tillstånd gällde då enligt lagen (1973:329) om hälso- och miljöfarliga varor, i vilken även fanns ansvarsbestämmelser.

Det har aldrig varit tillåtet att tillfoga en annan person skada genom att t.ex. spruta ut gift. Den som gör det och som uppsåtligen eller av vårdslöshet vållar person- eller sakskada blir skadeståndsskyldig enligt skadeståndslagen. Den som bedriver eller låter bedriva en verksamhet i egenskap av fastighetsägare kan vidare bli skadeståndsskyldig för miljöskador som verksamheten har orsakat. Denna möjlighet har funnits sedan 1986.

Utöver bestämmelserna om skadestånd finns regler om miljöskadeförsäkring. Enligt dessa regler betalas ersättning för personskada bl.a. när rätten till miljöskadestånd är preskriberad eller om det inte kan utredas vem som är ansvarig för skadan. Den som vill kräva ersättning för en skada måste anmäla skadan eller begära ersättning inom tre år från det att skadan inträffade. Skada anses ha inträffat när den som led skada blev medveten om att skada uppkommit eller att omedelbar risk för skada förelåg. Även denna möjlighet har funnits sedan 1986.

För att återknyta till Sven-Erik Sjöstrands fråga kan jag konstatera att det aldrig har varit tillåtet att spruta gift på människor för att skada någon. Trots att möjligheterna till ersättning i form av miljöskadestånd och miljöskadeförsäkring inte har stått öppna för de som år 1979 blev överflugna av besprutningsplan har hela tiden möjligheten till ersättning och upprättelse funnits att söka enligt de vanliga reglerna om skadestånd. Införandet av förbudet mot spridning av bekämpningsmedel från luftfartyg har därutöver bidragit till att minska riskerna för att människor ska drabbas av skador orsakade av bekämpningsmedel. Några ytterligare initiativ är jag inte beredd att ta i nuläget.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.