Hälsofrämjande arbete
Skriftlig fråga 2019/20:368 av Camilla Waltersson Grönvall (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2019-11-13
- Överlämnad
- 2019-11-13
- Anmäld
- 2019-11-14
- Svarsdatum
- 2019-11-20
- Besvarad
- 2019-11-20
- Sista svarsdatum
- 2019-11-20
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Socialminister Lena Hallengren (S)
Sverige har i sin befolkning många som är friska och mycket aktiva långt upp i hög ålder, samtidigt som över hälften av befolkningen har övervikt eller fetma. Sverige har en befolkning med hög genomsnittlig livslängd samtidigt som vi har många i arbetskraften som är sjukskrivna och många människor som lider av psykisk ohälsa. Sverige har bland Europas allra längsta vårdköer samtidigt som vi riktar en väldigt liten andel av hälso- och sjukvårdens samlade resurser till att arbeta metodiskt med hälsoförebyggande åtgärder. Denna utveckling måste Sverige klara av att vända.
Sverige måste börja arbeta mer samordnat och systematiskt med åtgärder som är långsiktigt hälsofrämjande. Regeringen måste nu skyndsamt ge i uppdrag att ta fram en nationell hälsofrämjande strategi som kan svara upp mot det växande behov som finns av tydliga strategier, riktlinjer och handlingsplaner för att kunna stärka och effektivisera det förebyggande hälsofrämjande arbetet i Sverige. Det finns få områden som är i behov av fler samarbeten mellan olika organisatoriska stuprör och sakfrågor som hälsofrämjande insatser, vilka därmed lämpar sig bättre för ett långsiktigt strategiarbete.
Regeringen ska ta Cancerfondens uppmaning på allvar och agera. Uppmaningen lyder: Ett år har passerat och redan i samband med kommande budgetprocess borde riksdagens ledamöter kräva en redovisning av vilka åtgärder som hittills vidtagits av regeringen. Till exempel hur måluppföljningen av folkhälsopolitikens åtta målområden är tänkt att organiseras.
Hälsofrämjande insatser är bland det allra viktigaste som ett samhälle kan och ska fokusera på. Det är ett ansvarstagande som är gemensamt, samtidigt som det avgörande är individens egen motivation, vilja och drivkraft. Utan individens aktiva handlingar och kraft blir inte resultaten långsiktigt hälsofrämjande och hållbara.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:
Vilka åtgärder har ministern och regeringen hittills, under denna mandatperiod, genomfört för att stärka och utveckla det nationella sammanhållna hälsofrämjande arbetet?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:368 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)
S2019/S2019/04715/FS
Socialdepartementet
Socialministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2019/20:368 av Camilla Waltersson Grönvall (M)
Hälsofrämjande arbete
Camilla Waltersson Grönvall har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen hittills, under denna mandatperiod, genomfört för att stärka och utveckla det nationella sammanhållna hälsofrämjande arbetet.
Sommaren 2018 antog riksdagen regeringens förslag om en utvecklad folkhälsopolitik (prop. 2018/19:249). I propositionen En god och jämlik hälsa presenterar regeringen en långsiktigt hållbar politik för det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. I propositionen presenterar regeringen åtta målområden. De första sju målområdena omfattar de områden som är särskilt avgörande för en jämlik hälsa. Det åttonde och sista målområdet omfattar en hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Detta målområde markerar att hälso- och sjukvårdens verksamhet bör bli bättre på att möta de skillnader som finns mellan olika sociala grupper vad gäller insjuknande, behandling och konsekvenser av sjukdom och ohälsa.
Folkhälsopolitiken utgår från hälsans bestämningsfaktorer. Dessa omfattar de livsvillkor, miljöer, produkter och levnadsvanor som har störst påverkan på människors hälsa. Insatser som omfattar hela befolkningen, såsom den lagändring som trädde i kraft den 1 juli i år, om rökfria utemiljöer, bidrar till att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa för alla.
Att sätta fokus på hälsans bestämningsfaktorer är framför allt ett sätt att betona att olika samhällssektorer påverkar människors hälsa. Folkhälsopolitikens sektorsövergripande perspektiv innebär att resultat inte uppnås enbart genom verksamhet i ett politikområde, utan resultat uppnås genom att hälsoperspektivet integreras i och utgör en del av andra sektorer och politikområden. Folkhälsomyndigheten har i uppdrag att utveckla en stödstruktur för det statliga folkhälsoarbetet som möjliggör systematiska och samordnade insatser. Myndigheten ska senast den 1 juli 2020, redovisa en samlad strategi för hur detta arbete ska ske. Vidare ska myndigheten utreda och föreslå hur respektive målområde kan följas upp på nationell, regional och lokal nivå. Strategin syftar till ett samordnat, sektorsövergripande arbete i syfte att främja en god och jämlik hälsa i befolkningen.
Stockholm den 20 november 2019
Lena Hallengren
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

