hållbar utveckling
Skriftlig fråga 2002/03:104 av Wahlgren, Marie (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2002-11-08
- Inlämnad
- 2002-11-08
- Besvarad
- 2002-11-13
- Svar anmält
- 2002-11-13
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 8 november
Fråga 2002/03:104
av Marie Wahlgren (fp) till miljöminister Lena Sommestad om hållbar utvecklingSocialdemokraterna införde för ett tag sedan så kallade LIP-pengar (Lokala investeringsprogram för ekologiskt hållbart samhälle). Dessa skulle användas för att påskynda miljöinvesteringar i landet. Exempel på hur dessa pengar har lett till felinvesteringar är påtagliga, som exempel kan ges en investering i så kallad plasmateknik för förbränning av avfall på 75 miljoner kronor. Investeringen planeras trots att man på andra ställen dömt ut tekniken. I nuläget har dock anläggningen inte fått tillstånd och miljöprövning pågår. Uddevalla kommun har dock redan fått pengarna och får därmed chansen att tjäna in räntepengar oberoende av om anläggningen startar eller ej. Ett annat exempel på i och för sig angelägna satsningar är de på biogas. Biogas har kommit i gång med hjälp av LIP-pengar men nu när priset på diesel minskar riskerar biogasen att slås ut. Detta visar på behovet av en långsiktig politik i stället för tillfälliga satsningar. Erfarenheten av LIP-pengarna är alltså långt ifrån entydigt positiva. Nu planerar man en ny satsning av samma typ, nämligen bidrag för klimatinvesteringar.
Vilka garantier har ministern för att inte också många av dessa investeringarna blir tomma slag i luften som inte leder till en långsiktigt hållbar utveckling?
Svar på skriftlig fråga 2002/03:104 besvarad av Lena Sommestad
Svar på fråga 2002/03:104 om hållbar utveckling
Miljöminister Lena Sommestad
Marie Wahlgren har frågat mig vilka garantier jag har så att klimatinvesteringsprogrammen leder till en långsiktigt hållbar utveckling.
För klimatinvesteringsprogrammen avsattes i budgetpropositionen för år 2002 en ram på 900 miljoner kronor som är fördelad över tre år. Programmet syftar till stöd för åtgärdsprogram som minskar utsläppen av växthusgaser i Sverige. Liksom de lokala investeringsprogrammen utgår klimatinvesteringsprogrammen från det kommunala perspektivet och medfinansieras av bidragssökande. Vidare ska programmen tas fram i samverkan med näringsliv, organisationer och andra aktörer i kommunerna. Kostnadseffektiviteten hos programmen ska vidare utgöra en viktig bedömningsgrund. Sammantaget bör detta leda till program av hög kvalitet och som ger reella minskningar av utsläppen av klimatgaser.
Kriterierna för att bevilja medel till klimatinvesteringsprogrammen kommer att regleras i en särskild förordning. Denna förordning prövas för närvarande av EG-kommissionen med avseende på statsstödsaspekter. Naturvårdsverket har även möjlighet att utfärda mer detaljerade regler i föreskrifter.
Sedan början av 1990-talet har aktiviteten och engagemanget i det lokala Agenda 21-arbetet varit omfattande. För att stimulera en fortsättning på Agenda 21-arbetet och för att ge möjlighet att genomföra konkreta åtgärder beslutade regeringen om lokala investeringsprogram. Syftet med de lokala investeringsprogrammen är bland annat att öka takten i omställningen till ett ekologiskt hållbart samhälle, bidra till att hållbarhetsfrågor får en högre prioritet i det lokala arbetet, öka investeringar i ny och miljöanpassad infrastruktur och teknik samt skapa nya arbetstillfällen. De lokala investeringsprogrammen samfinansieras av stat och de bidragssökande kommunerna. Staten bidrar med i genomsnitt ca 30 % av projektkostnaden.
För närvarande finns det investeringsprogram i olika stadier av genomförande. Under 2001 slutrapporterade sju kommuner sina investeringsprogram. Dessa slutrapporter visade att miljöeffekterna i många fall översteg de som kommunerna angett i sina ansökningar. Till exempel hade utsläppen av växthusgaser minskat med 41 000 ton årligen vilket var 6 % mer än vad kommunerna utlovat i sina ansökningar.
Under 2002 har ytterligare 24 kommuner lämnat in slutrapport till Naturvårdsverket. Beslut fattades nyligen av Naturvårdsverket om slutreglering av bidrag av åtta kommuners investeringsprogram. I december kommer beslut att fattas för ytterligare ca 15 kommuner. Därefter kommer Naturvårdsverket att sammanställa miljöeffekterna för de kommuner som slutrapporterat sina investeringsprogram hittills.
Statens institut för ekologisk hållbarhet har i sammanhanget en viktig funktion när det gäller att förmedla information om och erfarenheter av kommunernas investeringsprogram så att erfarenheter och nytt kunnande kan tillgodogöras samt att stödja kommunerna så att investeringsprogram av hög kvalitet kan genomföras. Institutet har även givits motsvarande uppgift när det gäller klimatinvesteringsprogrammen.
De erfarenheter som vunnits av de lokala investeringsprogrammen tas med i utformningen av de nya klimatinvesteringsprogrammen och jag är övertygad om att de kommer att bidra till att minska utsläppen av växthusgaser på ett kostnadseffektivt sätt och bidra till en långsiktigt hållbar utveckling. Vid en senare tidpunkt avser jag att redovisa de samlade effekterna av de lokala investeringsprogrammen för riksdagen.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.