Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

hållbar tillväxt för att undvika miljökatastrofer i Tuvalu

Skriftlig fråga 2003/04:273 av Karlsson, Kjell-Erik (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2003-11-14
Inlämnad
2003-11-14
Besvarad
2003-12-03
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar anmält
2003-12-03

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 14 november

Fråga 2003/04:273

 av Kjell-Erik Karlsson (v) till näringsminister Leif Pagrotsky om hållbar tillväxt för att undvika miljökatastrofer i Tuvalu

Tuvalu i Polynesien är ett örike bestående av nio småöar vars marknivå bara ligger ett par meter över havsytan. Då det inte finns några mineraltillgångar och få exportvaror, är jordbruk och fiske det som Tuvalus invånare lever av. Men under de senaste åren har kraftiga stormar och orkaner i kombination med extrem torka påverkat invånarnas möjlighet att leva kvar på öarna. Jordbruksmarken översvämmas och försaltas vilket gör jorden obrukbar. Utan jordbruket tvingas nu Tuvalus befolkning att lämna sitt land och sin kultur. Tuvalu är det första land som drabbas. Flera står på tur. Studier vid Oxforduniversitetet har visat på att år 2050 kommer ca 150 miljoner människor i världen att fly på grund av missförhållanden orsakade av klimatförändringar. Mänsklig verksamhet och aktivitet för att öka välfärden i en del av världen ger förödande konsekvenser för människor i en annan del. Anledningen till att klimatfrågar är så svår att hantera globalt är den uppenbara konflikten som blir tydlig mellan välfärd och miljö. Fossila energikällor är den viktigaste byggstenen till I-världens välfärd. Konsekvenserna av välfärdsuppbyggandet i en del av världen leder till ett totalt raserande av hela nationer och samhällen i en annan del. För att komma till en lösning på dessa problem bör välfärd och tillväxt ses i ett vidare perspektiv än endast nationellt eller inom ekonomiska gemenskaper och förbund.

Jag vill fråga näringsministern Leif Pagrotsky:

Avser ministern att verka för att skapa hållbar tillväxt på en internationell nivå för att hindra att fler nationer än Tuvalu får betala priset för I-världens politik?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:273 besvarad av Laila Freivalds

den 3 december

Svar på fråga 2003/04:273 om hållar tillväxt för att undvika miljökatastrofer i Tuvalu

Näringsminister Leif Pagrotsky

Kjell-Erik Karlsson har frågat mig om jag avser att verka för att skapa hållbar tillväxt på en internationell nivå för att hindra att fler nationer än Tuvalu får betala priset för i-världens politik.

Låt mig först säga att regeringen ser mycket allvarligt på klimatförändringarna och de katastrofala effekter som kan följa i dess spår. Vi fäster därför mycket stor vikt vid arbetet med att begränsa klimatförändringarna och vi har också lyckats minska utsläppen av växthusgaser i Sverige väsentligt sedan början av 1970-talet. Viktiga skäl till detta var inledningsvis en övergång från olje- till elanvändning men också energieffektivisering. Under 1990-talet har också en framgångsrik politik för ökad användning av biobränsle bidragit till att hålla nere utsläppen.

För att kunna hejda klimatförändringarna fordras emellertid också ett brett internationellt samarbete. Ett mycket stort antal av världens länder har inom FN:s ramkonvention mot klimatförändringar enats om att åtgärder måste vidtas för att vi ska kunna nå konventionens mål om att undvika en farlig påverkan på klimatsystemet. I-länderna måste ta ledningen i detta arbete. Kyotoprotokollet är ett första steg mot klimatkonventionens mål men icke desto mindre av central betydelse för att internationella insatser ska komma till stånd.

Avgörande för Kyotoprotokollets framtid är nu att Ryssland ratificerar detsamma. Vi avser fortsätta våra ansträngningar för att övertyga Ryssland om att de fördelar man har att vinna på detta vida överstiger nackdelarna. Betydligt större insatser behövs dock framöver för att vi ska kunna undvika svåra följder bland annat för låglänta östater som Tuvalu. Dessvärre är det så att oavsett om vi blir framgångsrika i att minska utsläppen så kommer vi att få se en viss klimatförändring. Det som är viktigt är att vi arbetar tillsammans internationellt så att vi begränsar klimatförändringarna så långt som möjligt. Regeringen arbetar därför hårt för att vi nu ska komma framåt i de internationella klimatförhandlingarna. Självfallet måste också USA bringas åter till förhandlingsbordet och på sikt måste även, åtminstone vissa, u-länder på ett mer konkret sätt delta i strävandena att begränsa utsläppen.

På hemmaplan genomför vi samtidigt en rad åtgärder med syftet att nå våra åtaganden under Kyotoprotokollet och vårt nationella mål. Det nya systemet för handel med utsläppsrätter är ett viktigt nytt instrument som kommer att komplettera andra betydelsefulla styrmedel som koldioxidskatt och gröna elcertifikat. Också regionalt, i Östersjöområdet, tar vi initiativ för att minska utsläppen av växthusgaser, bland annat genom ett aktivt deltagande i BASREC, Baltic Sea Region Energy Co-operation.

Internationellt är arbetet vid sidan av klimatkonventionen också inriktat på att vi inom andra internationella processer ska uppnå en mer hållbar utveckling. Regeringens arbete med hållbar tillväxt på internationell nivå bedrivs med utgångspunkt främst i Millennieutvecklingsmålen, WTO:s utvecklingsagenda från Doha, konsensusöverenskommelserna från Monterrey och Johannesburgplanen för hållbar utveckling. I propositionen Global utveckling som regeringen lämnade till riksdagen i maj i år, presenterade vi en politik för global utveckling vars mål är att bidra till en rättvis och hållbar global utveckling. I propositionen sägs bland annat att hållbar ekonomisk tillväxt behövs i alla samhällen. För att bidra till detta måste alla delar av vår politik sträva åt samma håll.

På den globala arenan är även den koalition för förnybar energi som bildades i Johannesburg ett viktigt forum för att öka andelen förnybar energi, inte minst i utvecklingsländerna. Regeringen avser att med kraft bidra till att koalitionens arbete kröns med framgång.

Sammantaget är det min förhoppning att alla dessa initiativ tillsammans ska kunna leda till att de svåraste effekterna av växthuseffekten uteblir. Dessvärre kommer vi ändå att behöva anpassa oss till vissa klimatförändringar och här måste vi vara beredda att ställa upp och på olika sätt hjälpa de länder som drabbas hårdast.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.