Häktet i Halmstad
Skriftlig fråga 2009/10:516 av Lind, Björn (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2010-02-12
- Inlämnad
- 2010-02-12
- Besvarad
- 2010-02-17
- Svar anmält
- 2010-02-17
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 12 februari
Fråga
2009/10:516 Häktet i Halmstad
av Björn Lind (s)
till justitieminister Beatrice Ask (m)
Kriminalvården planerar att från den sista juni i år lägga ned häktet i Halmstad. Sedan fem år tillbaka hyr Kriminalvården tillfälliga häktesplatser i Halmstad. Anledningen till nedläggningen av dessa platser är att Kriminalvården behöver minska sina kostnader.
Effekterna av nedläggningen blir betydande kostnadsökningar för Hallandspolisen. Eftersom arresten är kvar behövs cirka nio arrestvakter anställas. Till detta räcker troligen inte Hallandspolisens nuvarande anslag. Detta innebär att det antagligen blir poliser som får sköta vakthållningen.
Transporterna ökar markant. Personer som häktas får köras, av polis, till häkte i Helsingborg, Göteborg, Borås eller Karlstad. I dag är häktena i Göteborg och Helsingborg inte klara att ta emot häktade som annars skulle finnas i Halmstad.
Vid förhör av häktade måste utredare åka till häktet på den ort som den häktade finns, resor som också tillkommer för försvarare.
Kriminalvårdens åtgärder för att spara pengar gör att nya kostnader tillkommer för polisen och att polisers arbetstid i större utsträckning får läggas på vakthållning och resor än på brottsbekämpning. Detta är enligt min mening helt fel prioritering av regeringen.
Avser justitieministern att ta initiativ i syfte att häktet i Halmstad kan vara kvar?
Svar på skriftlig fråga 2009/10:516 besvarad av Justitieminister Beatrice Ask
Svar på fråga
2009/10:516 Häktet i Halmstad
Justitieminister Beatrice Ask
Björn Lind har frågat mig om jag avser att ta initiativ i syfte att häktet i Halmstad kan vara kvar.
Det är Kriminalvården som ansvarar för sin lokalförsörjning inom de ekonomiska ramar riksdag och regering bestämmer. Det är naturligt då myndigheten själv bäst kan bedöma var verksamheten bör bedrivas utifrån målen för verksamheten.
Av Kriminalvårdens instruktion framgår att häktesorganisationen ska vara utformad så att den främjar ett effektivt samarbete med övriga myndigheter inom rättsväsendet och att en lokalisering av häktena som underlättar detta samarbete ska eftersträvas. Innan Kriminalvården fattar beslut om större förändringar i häktesorganisationen ska myndigheten samråda med de andra myndigheterna inom rättsväsendet och med de tingsrätter, länsstyrelser och polismyndigheter som berörs av verksamheten.
Genom Kriminalvårdens pågående utbyggnadsprojekt kommer ett stort antal nya platser att tas i drift under 2010 och 2011. Den omfattande nyproduktionen av platser möjliggör med nuvarande beläggningsläge för Kriminalvården att stänga en del av de tillfälliga häktesplatser som fortfarande finns i bruk i olika delar av landet.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.