häktessituationen
Skriftlig fråga 2000/01:1325 av Johnsson, Jeppe (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-06-01
- Anmäld
- 2001-06-06
- Besvarad
- 2001-06-12
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 1 juni
Fråga 2000/01:1325
av Jeppe Johnsson (m) till justitieminister Thomas Bodström om häktessituationenMåndagen den 28 maj satt 340 personer dömda till fängelse kvar på häkten och väntade på en anstaltsplats.
Den 1 april hade drygt hälften av landets häkten en beläggning på över 100 % av antalet tillgängliga platser. I topp låg Nyköping med 121 % och Karlskrona med 114 %.
Beläggningssituationen är oerhört pressad. Det finns heller inga tecken som tyder på att antalet intagna minskar. Under året har eller kommer 250 nya platser att öppnas. Detta kommer dock inte vara tillräckligt. Ytterligare åtgärder behövs. Den höga beläggningen innebär säkerhetsproblem och gör det i det närmaste omöjligt att bedriva en bra kriminalvård.
Vilka åtgärder avser justitieministern vidta för att rätta till beläggningssituationen på häkten och anstalter?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:1325 besvarad av justitieminister Thomas Bodström
den 12 juni
Svar på fråga 2000/01:1325 om häktessituationen
Justitieminister Thomas Bodström
Jeppe Johnsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser vidta för att rätta till beläggningssituationen på häkten och anstalter.
Först vill jag säga att jag delar Jeppe Johnssons oro över en situation där en del häkten vid vissa tidpunkter har en mycket hög beläggning. Kriminalvården har en ansvarsfull uppgift att se till att det finns tillgängliga häktesplatser på de platser och under de tider som dessa behövs. Med tanke på att behoven varierar starkt över tid krävs det ett flexibelt system för att utnyttja de tillgängliga resurserna på bästa sätt.
Som Jeppe Johnsson själv skriver i anslutning till sin fråga är den enskilt mest verkningsfulla åtgärden på kort sikt för att förbättra beläggningssituationen vid vissa häkten den ambitiösa insats som kriminalvården just nu genomför för att öppna nya platser inom häkte och anstalt. Antalet platser kommer att ökas med minst 250 under år 2001. Därefter planeras ytterligare ökningar av platsantalet under kommande år. Detta är särskilt viktigt då behovet fortsätter att öka. En tillräcklig tillgång på platser är även angelägen när det gäller att utveckla kriminalvårdens möjligheter att bekämpa narkotikamissbruket, bl.a. genom differentiering av de intagna.
I detta sammanhang är det viktigt att påpeka att de problem som uppstått på vissa häkten i hög grad hänger samman med ett stort antal s.k. verkställighetsfall, dvs. fall där personer med en lagakraftvunnen dom sitter kvar i häkte i avvaktan på placering i anstalt. Problemen med hög beläggning på häkten kan alltså delvis lösas genom att platsantalet på anstalterna utökas.
Utbyggnaden av platser medför självklart ökade kostnader. Kriminalvården har för år 2001 tillförts 271 mkr genom budgetpropositionen (prop. 2000/01:1) för att bl.a. kunna möta det ökande platsbehovet. En fortsatt utbyggnad kan dock aktualisera ytterligare insatser. Regeringen har bl.a. därför i den ekonomiska vårpropositionen för år 2001 (prop. 2000/01:100) klargjort att man även fortsättningsvis avser att noga följa rättsväsendets verksamhet och resultat och att, efter analys av vidtagna effektiviseringsåtgärder, återkomma till riksdagen om de ytterligare insatser som erfordras för att fullfölja statsmakternas intentioner för utvecklingen av rättsväsendet.
Kriminalvården har dessutom genomfört, och genomför, andra viktiga åtgärder för att underlätta placeringen av häktade och dömda och därigenom förbättra beläggningssituationen vid häkten och anstalter. Bland dessa kan nämnas att Kriminalvårdsstyrelsen har beslutat om en ny placerarorganisation och en ny anstaltsindelning, vilka båda tillämpas från årsskiftet.
Tilläggas kan också att när det gäller nybyggda platser strävar kriminalvården efter att dessa ska kunna användas så flexibelt som möjligt. T.ex. så bör platserna kunna användas för såväl häktesverksamhet som för verkställande av fängelsestraff. Enligt Kriminalvårdsstyrelsens bedömning kommer dessa förändringar att bidra till att fler intagna är placerade på rätt plats vid rätt tillfälle samt att platserna utnyttjas effektivt.
Avslutningsvis kan också sägas att frågan om beläggningssituationen vid häkten och anstalt har högsta prioritet inom kriminalvården. Kriminalvårdsstyrelsen har tillsatt en särskild arbetsgrupp vilken har till uppgift att analysera orsakerna till beläggningsproblematiken och ge förslag till olika lösningar på problemen. Gruppen ska, om behoven skulle visa sig finnas, se över möjligheterna att öppna ännu fler platser än vad som nu planeras och komma med förslag på ytterligare åtgärder som förbättrar möjligheterna till ett effektivt utnyttjande av de tillgängliga platserna.
Jag utgår från att dessa åtgärder sammantaget leder till att det kommer att finnas tillräckligt många platser inom häkten och anstalter för att svara mot behoven samt att en rationell placeringsprocess och ett effektivt platsutnyttjande vid landets häkten och anstalter säkerställs. Från regeringens sida kommer vi emellertid att noga följa utvecklingen när det gäller platsbehovet och överväga behovet av ytterligare åtgärder.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.