Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

häktesplatser

Skriftlig fråga 2002/03:1346 av Sellén, Birgitta (c)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2003-09-03
Besvarad
2003-09-15
Anmäld
2003-09-16
Svar anmält
2003-09-16
Besvarad
2003-09-17

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 3 september

Fråga 2002/03:1346

 av Birgitta Sellén (c) till justitieminister Thomas Bodström om häktesplatser

Det är väl känt att kriminalvården har hög beläggning på sina anstalter i landet. Det är snarare en regel än undantag att beläggningen ligger över 100 %. Beläggningen bör dock ligga på ca 90 % för att interner ska kunna placeras på rätt avdelningar.

Upptagningsområdet Västernorrlands och Jämtlands län betjänas för närvarande av ett häkte i Härnösand (Saltviksanstalten). Sedan år 2000 har ökningen av häktade vid häktet Härnösand tydligt förändrats. I dag har man en beläggning på 108 %. Kriminalvårdsmyndigheten i Härnösand har under stora delar av åren varit tvingad att hyra arrestlokaler av polisen i Västernorrland för att klara tillströmningen av häktade. Mot bakgrund av de senaste årens beläggningsutveckling kan konstateras att det finns behov av fler häktesplatser inom upptagningsområdet.

Jag anser därför att Saltviksanstalten bör byggas ut. Saltviksanstaltens personal är kompetent och den befintliga infrastrukturen i nuvarande centralvakt, nattbemanning, köksfunktioner med mera medför att en relativt stor enhet kan ge låga vårddygnskostnader.

Min fråga till statsrådet är därför:

Vilka åtgärder avser ministern att vidtaga för att minska den höga beläggningen vid häktet i Härnösand så att en acceptabel miljö kan erbjudas personal och interner?

Svar på skriftlig fråga 2002/03:1346 besvarad av Thomas Bodström

den 15 september

Svar på fråga 2002/03:1346 om häktesplatser

Justitieminister Thomas Bodström

Birgitta Sellén har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att minska den höga beläggningen vid häktet i Härnösand så att en acceptabel miljö kan erbjudas personal och interner.

Som jag har angett i flera frågesvar den senaste tiden delar jag uppfattningen att beläggningssituationen inom kriminalvården är bekymmersam. Situationen på häkten och anstalter hänger ihop genom att flera av de intagna på häktena väntar på placering på anstalt, så kallad verkställighetsfall.

För att ge kriminalvården möjlighet att utöka antalet häktes- och anstaltsplatser har extra resurser tillförts verksamheten. Föregående år tilldelades kriminalvården 150 miljoner kronor för detta. Innevarande år har kriminalvården tillförts först 230 miljoner kronor och sedan ytterligare 200 miljoner kronor. Fram till år 2006 planerar kriminalvården att inrätta ca 1 000 nya häktes- och anstaltsplatser. Härtill kommer att regeringen har avsatt 100 miljoner kronor under en treårsperiod för en särskild narkotikasatsning inom kriminalvården. Denna satsning har gjort det möjligt för kriminalvården att redan under 2002 skapa 800 särskilda platser för motivation och behandling.

Regeringens styrning av kriminalvården sker på ett övergripande plan och det är därför Kriminalvårdsstyrelsens ansvar att inom ramen för tilldelade medel besluta var i landet de nya platserna ska vara belägna.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.