H& M:s underklädesreklam
Skriftlig fråga 2000/01:404 av Ringqvist, Jonas (v)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-12-08
- Anmäld
- 2000-12-12
- Besvarad
- 2000-12-20
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2000/01:404
av Jonas Ringqvist (v) till jordbruksminister Margareta Winberg om H&M:s underklädesreklamHennes & Maurits årliga reklam för underkläder har i år definitivt slagit rekord i att göra en kvinna till ett objekt i sin marknadsföring. Ingen gång tidigare har H&M presenterat en reklamkampanj där kvinnan så uppenbart ska likna en sak mer än en människa. Min första spontana reaktion när jag såg reklamen var att den här gången har H&M definitivt gått över gränsen. Exakt vad som gjorde mig upprörd kunde jag först inte avgöra. Vid en närmare eftertanke och efter att ha pratat med andra framstod det allt tydligare att det är den övertydliga objektifieringen som jag reagerar på. Modellen är i sitt sätt att sitta och stå en direkt avbild av en Barbiedocka. Hon framställs långt ifrån som en människa i reklamen.
Jag har förstås också tidigare upprörts av H&M:s sätt att spela på osunda ideal och unga människors osäkerhet. När de nu tar steget till en total objektifiering och avpersonifiering av kvinnan i reklamen är gränsen definitivt nådd för vad jag kan acceptera. Det finns en avgörande skillnad i att å ena sidan visa kvinnor som framställs som människor och å andra sidan visa modeller som ska efterlikna opersonliga Barbiedockor. Var går egentligen gränsen för hur det ska vara acceptabelt att använda halvnakna kvinnor i reklam? Om inte H&M nu har överträtt den gränsen så förstår inte jag var man ska kunna dra den.
Min fråga till jämställdhetsministern är därför om hon avser vidta några åtgärder med anledning av att företag alltmer tenderar att använda kvinnan som ett objekt i marknadsföringen av sina produkter.
Svar på skriftlig fråga 2000/01:404 besvarad av statsrådet Britta Lejon
Svar på fråga 2000/01:404 om H&M:s underklädesreklam
Statsrådet Britta Lejon
Jonas Ringqvist har frågat jämställdhetsminister Margareta Winberg om hon ämnar vidta några åtgärder med anledning av att företag alltmer tenderar att använda kvinnan som ett objekt i marknadsföringen av sina produkter. Arbetet är så fördelat inom regeringen att det är jag som ska svara på frågan.
Reklam som exponerar kvinnokroppar och reducerar kvinnor till objekt upplevs av många kvinnor och män som könsdiskriminerande och kränkande. I den allmänna debatten har flera aktörer också påpekat att denna form av reklam kan förmedla budskap till främst unga flickor, men även äldre kvinnor, som påverkar deras självbild. "Du duger inte", "gör om dig", "banta" och liknande budskap kan ibland skönjas som en undertext vid denna form av marknadsföring. Men det förekommer också reklam som tydligt deklarerar dessa attityder. Exempelvis fällde nyligen Näringslivets Etiska Råd mot Könsdiskriminerande reklam (ERK) en reklamkampanj för en kommersiell radiostation som hade denna form av budskap. Bl.a. uppmanades kvinnor att delta i utlottningen av en skönhetsoperation genom stora affischer som exponerade en kvinnas byst.
Grunden för denna form av marknadsföring är den köns- och maktordning som råder i samhället, och som innebär att kvinnor ses som underordnade och män som överordnade. Sett ur detta perspektiv är frågan om sexistisk marknadsföring som reducerar människor till objekt en jämställdhetsfråga som måste mötas med opinions- och attitydarbete, vilket regeringen också gör genom insatser inom flera politikområden. Exempelvis genom JämO:s informations- och upplysningsarbete, värdegrundsprojektet inom skolan, stöd till olika frivilligorganisationer etc.
Ur en mer formell aspekt är dock detta en fråga som berör lagstiftningen inom konsumentområdet. Prövningen av den diskriminerande reklamen har hittills överlämnats av Konsumentverket till Näringslivets Etiska Råd mot Könsdiskriminerande reklam (ERK) och Marknadsetiska Rådet (MER). Privatpersoner och näringsidkare kan anmäla ifrågasatt könsdiskriminerande reklam direkt till ERK, som även har möjlighet att ta upp ärenden på eget initiativ. ERK mottar i genomsnitt 200 anmälningar per år. Näringslivets egenåtgärder är av stor betydelse för att åstadkomma en god etisk standard när det gäller reklam. Det är därför viktigt att den verksamhet som bedrivs av ERK och MER fortsätter och att egenåtgärderna på området är effektiva. Enligt Internationella handelskammarens (ICC) grundregler för reklam får reklam inte vara diskriminerande i fråga om ras, religion eller kön.
Konsumentverket fick 1995 i uppdrag av regeringen att redovisa utvecklingen när det gäller diskriminerande reklam och eventuellt komma med förslag till åtgärder. Verket fann i sin rapport (1997:4), att det inte fanns tillräcklig grund att föreslå lagstiftning på området, i vart fall inte så länge egenåtgärder bedrivs av näringslivet. I rapporten framfördes förslag om hur ERK:s verksamhet kan förbättras. Det föreslogs bl.a. att kriterierna för bedömning av om en marknadsföring är könsdiskriminerande skulle ses över, att en konsumentrepresentant skulle ingå i ERK samt ökad spridning av ERK:s verksamhet och uttalanden. Till följd av verkets rapport har ERK sett över bedömningskriterierna och kriteriet "annan kränkande diskriminering" lagts till. Frågan om en konsumentrepresentant ska ingå i ERK övervägs för närvarande och regeringen ser positivt på detta initiativ. Information om ERK:s verksamhet och uttalanden finns sedan i mars i år tillgänglig på Internet. ERK:s uttalanden följs i stor utsträckning av berörda näringsidkare och det är sällsynt att en annons som "fällts" används i liknande form.
Regeringen delar den bedömning som Konsumentverket gjorde 1997. Jag avser dock att följa utvecklingen på området.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.