gymnasiebetygen
Skriftlig fråga 1999/2000:884 av Hjertén, Lars (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-05-02
- Anmäld
- 2000-05-09
- Besvarad
- 2000-05-09
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 1999/2000:884
av Lars Hjertén (m) till statsrådet Ingegerd Wärnersson om gymnasiebetygenNär Skolverkets rapport om elevernas slutbetyg i årskurs 9 presenterades tidigare i år visade det sig att färre elever erhöll godkända betyg vårterminen 1999 än året innan. Detta föranledde de borgerliga partierna i riksdagen att kräva en nationell handlingsplan för att komma till rätta med problemen. Detta avvisades som helt onödigt av Socialdemokraterna med stödpartierna Vänsterpartiet och Miljöpartiet.
Nu visar ny statistik från Skolverket att situationen i gymnasiet är än mer oroväckande. Fram till 1997 klarade drygt 80 % av eleverna i varje årskull sina gymnasiestudier men från 1997 har situationen påtagligt försämrats. Andelen 20-åringar som gått ut gymnasiet med fullständiga betyg var 1999 74 %. Det betyder att 26 % av 20-åringarna förra året inte klarade sina gymnasiestudier med godkända betyg.
Skillnaden mellan kommuner och skolor är mycket stor. Det varierar från drygt 90 % som klarar av sina gymnasiestudier med fullständiga betyg till mindre än 50 % men det finns också enskilda klasser där nästan alla elever saknar fullständiga betyg.
Min fråga till skolministern med anledning av situationen inom gymnasieskolan blir följande:
Vilka åtgärder avser skolministern vidta för att komma till rätta med en utveckling som innebär att alltfler ungdomar misslyckas i gymnasieskolan?
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:884 besvarad av statsrådet Ingegerd Wärnersson
Svar på fråga 1999/2000:884 om gymnasiebetygen
Statsrådet Ingegerd Wärnersson
Lars Hjertén har frågat mig vad jag avser att vidta för åtgärder för att komma till rätta med en utveckling som innebär att fler ungdomar misslyckas i gymnasieskolan.
I frågan hänvisas till statistik från Skolverket. Jag kan konstatera att gymnasieskolan lyckas mycket bra i många kommuner och mindre bra i andra. I 33 kommuner finns en andel elever som är 90 % eller mer som fullföljer ett nationellt program, bl.a. Åmål, Oskarshamn, Nässjö, Klippan, Lund, Järfälla, Piteå och Umeå. Det visar att det går att nå gymnasieskolans mål.
När man ser på antalet 20-åringar som har en fullföljd gymnasieutbildning har ett trendbrott skett. Fram t.o.m. år 1997 hade 81 % av 20-åringarna en fullföljd gymnasieutbildning, åren 1998 och 1999 var det 74 %. Detta beror på förändringar i gymnasieskolans utbud av utbildningar och införandet av ett nytt betygssystem, dvs.
- nu har gymnasiereformen genomförts helt, dvs. alla utbildningar är 3-åriga, tidigare fanns 2@4-åriga linjer, 1@3-åriga specialkurser,
- betyg sätts i ett mål- och kunskapsrelaterat betygssystem, tidigare fanns en relativ betygsskala @ 1@5, där det var möjligt att dokumentera en fullständig gymnasieutbildning med endast 1:or och 2:or samt,
- det fanns inga eller få kärnämnen i de gamla yrkesutbildningarna.
Införandet av en treårig gymnasieutbildning innebär en ambitionshöjning. Det är därför inte förvånande att fullföljandegraden sjunkit. Det finns dock ingen annan utväg än att prioritera fortsatta åtgärder för att förbättra resultaten i gymnasieskolan. Det är nödvändigt för ungdomarnas skull, för att de ska få en bra grund för sitt fortsatta liv, oavsett om de går direkt ut i arbetslivet eller om de fortsätter till högskolestudier. Regeringen ökar statsbidragen till kommunerna så att de kan satsa mer på gymnasieskolan. Vi har förtydligat elevens rätt till stöd. Vi har gett möjlighet att läsa kärnämnen i etapper. Vi utlovar en utökad garanterad undervisningstid i gymnasieskolan.
Regeringen har nyligen beslutat att tillkalla en parlamentarisk kommitté med uppdrag att utreda och lämna förslag till en framtida utformning av gymnasieskolans utbud av studievägar. Jag kommer också att tillsätta en arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet för att se över förutsättningarna för en ändrad ämnessammansättning för bl.a. vissa kärnämnen. Dessutom kommer jag att initiera en teknisk översyn av gymnasieskolans betygssystem, som syftar till att främja en helhet och synliggöra elevernas kunskapsutveckling i ett ämne.
Allt detta görs i syfte att förbättra måluppfyllelsen. Det är långsiktiga åtgärder. Hur gärna jag än skulle vilja se snabba resultatförbättringar, så kan jag inte förvänta mig att se några markanta effekter från ett läsår till ett annat.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.