Grundutbildning inom testbranschen
Skriftlig fråga 2010/11:115 av Bucht, Sven-Erik (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2010-11-26
- Anmäld
- 2010-11-29
- Besvarad
- 2010-12-01
- Svar anmält
- 2010-12-01
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 26 november
Fråga
2010/11:115 Grundutbildning inom testbranschen
av Sven-Erik Bucht (S)
till utbildningsminister Jan Björklund (FP)
I Norrbottens inland har en ny basnäring utvecklats – komponent- och fordonstest i kallt klimat. Regionen har utvecklats till ett världscentrum i branschen och verksamheten genererar ca 900 årsarbetstillfällen.
En fortsatt tillväxt handlar främst om att vidareförädla produktutbudet och nästa steg är att ta på sig forsknings- och testuppdrag i större utsträckning. För att kunna behålla den världsledande ställningen och kunna utveckla näringen krävs tillgång till personal med adekvat utbildning på alla nivåer. Högre utbildning finns på universitetsnivå, men det förutsätter förberedande utbildning på gymnasial nivå.
Arjeplogs kommun har sedan tio år erbjudit ungdomar från hela landet gymnasieprogrammet bilsystemteknik (BST). Det har varit ett attraktivt program som försett testföretagen med personal och gett de svenska universiteten studenter med inriktning mot fordonsindustrin. Utbildningen i Arjeplog anordnas i nära samarbete med testföretag samt med Umeå universitet och Luleå tekniska universitet.
Nu har Skolverket avslagit Arjeplog kommuns ansökan om riksintag till programmet BST. Detta kommer att leda till minskad tillgång till utbildad personal och minskad tillväxt i testbranschen.
Vilka åtgärder avser utbildningsministern att vidta för att inte tillväxten i testverksamheten ska äventyras till följd av att det saknas möjligheter till adekvat grundutbildning inom branschen?
Svar på skriftlig fråga 2010/11:115 besvarad av Utbildningsminister Jan Björklund
Svar på fråga
2010/11:115 Grundutbildning inom testbranschen
Utbildningsminister Jan Björklund
Sven-Erik Bucht har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att inte tillväxten i testverksamheten äventyras till följd av att det saknas möjligheter till adekvat grundutbildning inom branschen.
Enligt bestämmelserna ska riksrekrytering för ett nationellt yrkesprogram beslutas om det finns en nationell efterfrågan på de kunskaper och färdigheter som utbildningen ger och om det finns ett nationellt intresse av att elever ska kunna rekryteras från hela landet eller ett nationellt intresse av att enskilda elevers behov av kunskaper och färdigheter kan tillgodoses. Dessutom ska utbildningen vara av god kvalitet, kostnaden vara rimlig i förhållande till utbildningens syfte och kostnaden för annan gymnasial utbildning och eventuella behörighetskrav och urvalsgrunder uppfylla uppställda krav.
Statens skolverk har i uppdrag att pröva ansökningar om en gymnasieutbildning ska vara riksrekryterande. Riksrekrytering ska beslutas om ovanstående förutsättningar är uppfyllda, kravet på arbetsplatsförlagt lärande kan uppfyllas samt att berört nationellt programråd tillstyrker att det finns en nationell efterfrågan av utbildningen. Jag har erfarit att Skolverket avslagit Arjeplog kommuns ansökan om riksrekrytering med hänvisning till att elevers behov av de kunskaper utbildningen ger kan tillgodoses över hela landet.
Jag som minister kan inte uttala mig om beslut som Skolverket fattat inom sitt ansvarsområde. Jag vill dock framhålla att det inte finns något som hindrar att huvudmannen anordnar utbildningen även om riksrekrytering inte beviljats, förutsatt att den inryms inom ett nationellt program och inriktning. Utgångspunkten för reformeringen av gymnasieskolan är att kvaliteten i utbildningarna ska öka och att skolorna ska kunna konkurrera med sin kvalitet. Frågeställaren anger i sin fråga att den aktuella utbildningen har varit ett attraktivt program. Om det finns en tillräcklig efterfrågan talar detta för att utbildningen kan ges även i framtiden.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.