grundskola på entreprenad
Skriftlig fråga 1999/2000:333 av René, Inger (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-12-03
- Anmäld
- 1999-12-07
- Besvarad
- 1999-12-21
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 1999/2000:333
av Inger René (m) till statsrådet Ingegerd Wärnersson om grundskola på entreprenadRegeringen avslog nyligen Helsingborgs kommuns ansökan om att få lägga ut en hel grundskola på entreprenad.
Den senaste tidens rapporter visar att var femte elev lämnar grundskolan utan ett fullständigt avgångsbetyg och att drygt 80 % av kommunerna underlåtit att lämna en kvalitetsredovisning av skolan. Dessa siffror visar hur viktigt det är för kommunerna att undersöka alternativa former för att driva skolorna.
Många förskolor drivs i dag på entreprenad. Detta har medfört en vitalisering av verksamheten som även spridits över till den kommunala verksamheten.
I dag startar flertalet friskolor i en liten skola och oftast i de lägre årskurserna vilket innebär att det tar lång tid att nå mångfald och konkurrensutsättning för de högre årskurserna. Möjligheten att få driva en hel grundskola på entreprenad skulle ge ökad konkurrens. Genom en tydlig upphandling och uppföljning kan kvaliteten på skolan säkras och ge föräldrarna en mångfald och större valfrihet.
Avser skolministern vidta sådana initiativ som medger att grundskolor kan drivas på entreprenad?
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:333 besvarad av statsrådet Ingegerd Wärnersson
Svar på fråga 1999/2000:333 om grundskola på entreprenad
Statsrådet Ingegerd Wärnersson
Inger René har frågat mig om jag avser vidta sådana initiativ som medger att grundskolor kan drivas på entreprenad.
Inger René har i sin fråga anfört att många förskolor i dag drivs på entreprenad och att detta har medfört en vitalisering av verksamheten "som även spridits över till den kommunala verksamheten".
Med anledning av detta vill jag göra ett förtydligande. Sådan verksamhet som kommunen genom avtal med någon annan (entreprenadavtal) lagt ut på t.ex. en förening upphör inte i och med avtalet att vara en kommunal verksamhet. Uppgifter som innefattar myndighetsutövning får t.ex. inte läggas på en sådan förening. Kommunen har därmed fortfarande det yttersta ansvaret för verksamheten. Det är först när föreningen yrkesmässigt vill driva en förskola och också får tillstånd för detta från kommunen som verksamheten blir enskild. I de fallen har kommunen och Statens skolverk dock ett tillsynsansvar över den enskilda verksamheten. Det är därför viktigt att hålla isär dessa två typer av verksamhet.
Fortsättningsvis vill jag framhålla att en bärande tanke med det nya mål- och resultatorienterade styrsystemet för skolan som trädde i kraft i början av 1990-talet var att en ökad decentralisering skulle ske i kommunerna. Det är därför angeläget att decentraliseringen av beslutanderätten och det förändrade ansvarstagandet inte gör halt vid kommungränsen eller hos politikerna. Det är i själva skolverksamheten som det tydligt framgår vilka åtgärder som måste vidtas och vilka prioriteringar som bör göras för att skolan ska bli bättre. Tanken är att möjligheterna att på de enskilda skolenheterna @ inom de ramar som dragits upp för det kommunala ansvaret @ mera självständigt styra och ansvara för verksamheten ska bli större. Ansvaret för att sådana förändringar kommer till stånd ligger hos kommunerna.
Med hänsyn tagen till vad jag anfört ovan är min uppfattning den att den vitalisering Inger René efterfrågar ska och bör ske utan att kommunen ges möjlighet att lägga ut grundskolor på entreprenad. Dessutom finns det en möjlighet att starta fristående skolor. Dessa bidrar till mångfalden och kan stimulera den kommunala skolverksamheten. Möjligheten att starta fristående skolor anser jag därför är fullt tillräcklig för dessa syften.
Jag avser därför inte att vidta sådana åtgärder som medger att grundskolor kan drivas på entreprenad.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.