Grov kvinnofridskränkning
Skriftlig fråga 2018/19:758 av Louise Meijer (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2019-06-12
- Överlämnad
- 2019-06-13
- Anmäld
- 2019-06-14
- Svarsdatum
- 2019-06-19
- Besvarad
- 2019-06-19
- Sista svarsdatum
- 2019-06-19
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Statistiken visar att antalet kvinnor som blir mördade av en närstående man har ökat. Enligt Brottsförebyggande rådet mördades 22 kvinnor av en närstående man förra året. Det är den högsta siffran på många år. Statistiken visar också att under 2018 anmäldes i snitt 36 misshandelsbrott om dagen där gärningsmannen och offret stod i nära relation med varandra.
Mäns våld mot kvinnor är ett folkhälsoproblem. I dagsläget är minimistraffet för grov kvinnofridskränkning nio månaders fängelse. Först vid ett års fängelse inträder den så kallade fängelsepresumtionen. Vid grov kvinnofridskränkning bör presumtionen alltid vara fängelse och därför måste minimistraffet höjas till ett års fängelse.
Debatten om högre straff har under de senaste åren varit dominerande i svensk kriminalpolitik. Regeringen har genomfört en del straffskärpningar, men det har inte presenterats några förslag för att höja straffet för grov kvinnofridskränkning till ett år. Av vad som framgått finns det heller inga ambitioner från den feministiska regeringens sida att genomföra en sådan straffskärpning.
Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Tänker ministern ta några initiativ med anledning av det som framförts?
Svar på skriftlig fråga 2018/19:758 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Ju2019/
02204/POL
Justitiedepartementet
Justitie- och migrationsministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2018/19:758 av Louise Meijer (M) Grov kvinnofridskränkning
Louise Meijer har frågat mig om jag tänker ta några initiativ till att skärpa minimistraffet för grov kvinnofridskränkning.
Att bekämpa mäns våld mot kvinnor är en högt prioriterad fråga för regeringen. Upprepade övergrepp i form av hot, våld och trakasserier mot personer är ett samhällsproblem som regeringen tar på stort allvar. Det handlar oftast om kvinnor som utsätts av män som de har eller har haft en nära relation med. Samhället måste reagera starkt mot denna typ av brottslighet och markera allvaret i sådan upprepad kriminalitet.
Regeringen har under den förra mandatperioden tagit initiativ till skärpningar av ett stort antal straffrättsliga bestämmelser. Bland annat har straffskalorna för vissa allvarliga våldsbrott skärpts. Det innebär höjda minimistraff för brottstyper såsom grov misshandel och grovt olaga hot. Vidare har skyddet för den personliga integriteten stärkts genom att straffbestämmelserna om olaga hot och ofredande har förtydligats och moderniserats. Dessutom har skyddet mot trakasserier och förföljelse stärkts genom bl.a. en skärpt syn på överträdelser av kontaktförbud med elektronisk övervakning.
Den 1 januari 2019 trädde lagändringar i kraft som innebär att skyddet för hotade och förföljda personer som är i behov av att leva med s.k. skyddade personuppgifter förstärkts. Det har bl.a. införts ett nytt skyddsinstitut, skyddad folkbokföring, som ger en ökad trygghet för denna utsatta grupp.
Regeringen har även tagit fram en sektorsövergripande nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor inklusive hedersrelaterat våld och förtryck 2017–2026. Till strategin hör ett åtgärdsprogram för perioden 2017–2020 med 44 åtaganden. Regeringen har anslagit 600 miljoner kronor för åtgärdsprogrammets genomförande. Därutöver reserveras 214 miljoner kronor för en särskild satsning mot hedersrelaterat våld och förtryck 2018–2020.
Regeringen tar mäns våld mot kvinnor på stort allvar. Under mandatperioden kommer vi att med fortsatt hög ambition arbeta vidare för att stärka skyddet mot våld liksom andra övergrepp.
Stockholm den 19 juni 2019
Morgan Johansson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.