Gränsvärden för joniserande strålning
Skriftlig fråga 1996/97:100 av Eva Goes (mp)
Klar
- Inlämnad:
- 1996-11-13
- Besvarad:
- 1996-11-20
den 13 november
Fråga 1996/97:100 av Eva Goes (mp) till miljöministern om gränsvär-
den för joniserande strålning
Att joniserande strålning även i mycket låga doser kan ha effekt på
människors hälsa råder inget tvivel om. Det är dock svårt att påvisa sam-
banden då de skador som strålningen ger inte ger sig till känna förrän
långt senare, i form av cancer eller t.o.m. i form av effekter på arvsmas-
san som visar sig först i senare släktled. Joniserande strålning kan ha
ytterligare negativa effekter för hälsan genom de fria radikaler som bildas
genom joniseringen av vattenmolekyler i cellvattnet.
När gränsvärden sätts är det viktigt att använda sig av försiktighets-
principen, dvs. gränserna får inte sättas med utgångspunkt från de värden
där det är bevisat att skador uppkommer, man måste utgå från de värden
där det är bevisat att skador inte uppkommit.
Med anledning av detta vill jag fråga miljöministern:
Avser miljöministern verka för en sänkning av gränsvärdena för joni-
serande strålning?
Svar på skriftlig fråga 1996/97:100 besvarad av Miljöminister Anna Lindh
den 20 november
Svar på fråga 1996/97:100
Miljöminister Anna Lindh
Eva Goes har frågat mig om jag avser verka för en sänkning av gräns-
värdena för joniserande strålning.
Internationella strålskyddskommissionen (ICRP) är den organisation
som lägger grunden för allt strålskyddsarbete i världen, däribland re-
kommendationer för gränsvärden för joniserande strålning.
Det arbete som pågår kontinuerligt inom ICRP, men även inom För-
enta nationernas vetenskapliga strålningskommitté och andra forum,
medger en ständig kunskapsuppbyggnad och prövning avseende riskerna
med strålning och om det finns vetenskapliga skäl att föreslå nya gräns-
värden.
För strålning kan, enligt ICRP:s bedömning, ingen tröskeleffekt förut-
sättas. Detta betyder att även en mycket liten stråldos antas medföra en
risk för skada, t.ex. cancer senare i livet. Ju mindre stråldosen är desto
mindre är risken för skada.
ICRP tillämpar den s.k. försiktighetsprincipen. Det bör i detta sam-
manhang påpekas att det i den internationella debatten även förekommer
den alternativa ståndpunkten att försiktighetsprincipen skulle kunna över-
ges och att låga stråldoser därför inte skulle behöva beaktas.
Stråldoser begränsas utifrån principen att skaderisken skall vara så li-
ten som rimligen är möjligt. Erhållna stråldoser är därför normalt väsent-
ligt lägre än angivna dosgränser.
Utvecklingen av den vetenskapliga kunskapen om strålskydd så som
den har kommit till uttryck i framför allt ICRP:s rekommendationer har
vid flera tillfällen resulterat i ändrade strålskyddsregler, bl.a. skärpta
gränsvärden för joniserande strålning till följd av ändrade riskuppskatt-
ningar.
De regler som nu gäller för joniserande strålning i Sverige ges bl.a. av
rådets direktiv 96/29/Euratom av den 13 maj 1996 om fastställande av
grundläggande säkerhetsnormer för skydd av arbetstagarnas och allmän-
hetens hälsa mot de faror som uppstår till följd av joniserande strålning
och strålskyddslagen (1988:220) och med stöd av lagen utfärdade före-
skrifter. Rådets direktiv antogs den 13 maj 1996 och skall vara införlivat
i svensk lagstiftning senast den 13 maj år 2000.
Det nu gällande direktivet är mer långtgående än det tidigare direkti-
vet och anger bl.a. lägre gränser för joniserande strålning. Motsvarande
gränser har redan tidigare i huvudsak fastställts i Strålskyddsinstitutets
författningssamling.
När nya vetenskapligt säkerställda rön om strålningens risker finns är
jag övertygad om att Statens strålskyddsinstitut, som ansvarig myndighet,
kommer att se över gällande gränsvärden i Sverige samt att Europeiska
kommissionen eller något medlemsland kommer att föreslå ändring av
gällande direktiv med stöd av Artikel 32 i Euratomfördraget.
Av vad som ovan anförts finner jag det i dagsläget inte vara motiverat
att aktivt verka för en sänkning av gränsvärdena för joniserande strålning
utöver den som nyligen genomförts i Sverige och den komplettering som
kommer att genomföras till följd av rådets direktiv.