Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

gränssamarbete

Skriftlig fråga 2000/01:956 av Rådhström, Jan-Evert (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-03-22
Anmäld
2001-03-27
Besvarad
2001-04-04

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 23 mars

Fråga 2000/01:956

 av Jan-Evert Rådhström (m) till statsrådet Leif Pagrotsky om gränssamarbete

I Värmland finns det många företagare som arbetar gränsöverskridande. Ibland kan dessa få problem då norska och svenska regler inte är harmoniserade.

I Gräsmark finns det exempelvis ett nystartat företag som tecknat avtal med ett kraftföretag om service av deras ledningsnät. Företaget ska arbeta med kundnära tjänster som t.ex. fällvakt, kabelanvisningar, mätaravläsningar, mätarbyten mm. Det finns ett femtontal kunder på den norska sidan av gränsen som omfattas av avtalet. Norges motsvarighet till det svenska elsäkerhetsverket har i dagarna avslagit denne företagares ansökan, med motiveringen att han inte haft sin behörighet registrerad hos uppdragsgivaren tillräckligt länge. Sveriges sätt att se på lagstiftningen är att det räcker med att kunna uppvisa svensk behörighet för att kunna få en norsk dito. Norska myndigheter menar att han måste ha varit registrerad hos något företag i minst sex år. Den drabbade företagaren har haft svensk behörighet sedan 1979.

Det är viktigt med gemensamma regler för konkurrensneutralitetens skull. Enligt uppgift har en överenskommelse varit på väg, men skjutits upp i väntan på en EU-överenskommelse.

Vad avser handelsministern vidta för åtgärder för att Norge ska godta de svenska reglerna för elbehörighet i avvaktan på EU-regler i frågan?

Svar på skriftlig fråga 2000/01:956 besvarad av statsrådet Ulrica Messing

den 4 april

Svar på fråga 2000/01:956 om gränssamarbete

Statsrådet Ulrica Messing

Jan-Evert Rådhström har frågat handelsministern vad han avser att vidta för åtgärder för att Norge ska godta de svenska reglerna för elbehörighet i avvaktan på EU-regler inom området. Frågan har ställts mot bakgrund av att det i Värmland finns många företagare som arbetar gränsöverskridande och ibland kan få problem då norska och svenska regler inte är harmoniserade. I frågan omnämns särskilt ett konkret fall med en företagare i Gräsmark vars ansökan om norsk behörighet inte tillstyrkts. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det ankommer på mig att besvara frågan.

Ömsesidigt erkännande av behörighetsbevis för bl.a. elinstallatörer regleras för närvarande genom ett s.k. övergångsdirektiv från den 7 juli 1964 (direktiv 1964/427/EEG). Genom sin anslutning till EES omfattas även Norge av detta direktiv.

Enligt nämnda direktiv kan en medborgare från en medlemsstat inom gemenskapen kvalificera sig för elinstallatörsverksamhet i en annan medlemsstat där verksamheten är reglerad genom att förete bevis om att den sökande i en annan medlemsstat bedrivit elinstallatörsverksamhet under viss tid inom ramen för en viss befattning. En kvalifikationsgrund i direktivet är att verksamheten bedrivits under sex år som egenföretagare eller företagsledare. En annan kvalifikationsgrund är tre års utövande av yrket i självständig ställning eller som företagsledare samt att den sökande kan styrka att han förvärvat minst tre års utbildning för verksamheten i fråga. Det finns ytterligare ett antal alternativa kvalifikationsgrunder.

Om den sökande bedömer att prövningen av hans ansökan inte skett i enlighet med direktivet kan denne överklaga beslutet i enlighet med värdlandets överklagandeordning. I sista hand kan en medlemsstats beslut prövas av den europeiska kommissionen.

Den 1 juli i år träder ett nytt direktiv (1999/42/EEG) i kraft som ersätter bl.a. ovan nämnda direktiv. I detta direktiv @ allmänt kallat det tredje generella direktivet @ fastställs att ifall det i en medlemsstat ställs krav på vissa kvalifikationer för att få utöva ett visst yrke så ska värdlandet för sökande från annan medlemsstat i första hand granska den sökandes yrkeskvalifikationer enligt examens-, utbildnings- och andra behörighetsbevis. Om jämförelsen visar att de kunskaper som den sökande förvärvat i en annan medlemsstat svarar mot de krav som ställs i värdlandet, får den sistnämnda medlemsstaten inte förvägra den sökande rätten att utöva den aktuella verksamheten. Genom detta nya direktiv kommer möjligheten för svenska elektriker att arbeta i Norge att underlättas ytterligare.

Slutligen kan nämnas att det inom Norden finns ett informationsutbyte i dessa frågor på myndighetsnivå i syfte att uppnå en enhetlig tillämpning av gällande direktiv i de olika nordiska länderna.

Med hänvisning till vad jag redovisat finner jag ingen anledning att vidta några åtgärder.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.