Gränsöverskridande vård
Skriftlig fråga 2005/06:905 av Larsson, Maria (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2006-02-01
- Inlämnad
- 2006-02-01
- Besvarad
- 2006-02-08
- Svar anmält
- 2006-02-08
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 1 februari
Fråga 2005/06:905 av Maria Larsson (kd) till statsrådet Ylva Johansson (s)
Gränsöverskridande vård
Intresset för att söka sjukvård och tandvård utomlands ökar. Förra året beviljade Försäkringskassan ersättning i 954 ärenden, mot 147 ärenden 2004.
Enligt EG-rätten kräver betald vård i ett annat EU-land att patienten ansöker om tillstånd i förväg eller i efterhand begär att få vården betald. För närvarande får den stora majoriteten av dem som får sin vård utomlands betald av svenska staten i efterhand efter ansökan om ersättning.
Huvudprincipen borde dock, enligt Kristdemokraterna, vara att patienter i ett medlemsland ska kunna söka vård i ett annat medlemsland, genom fritt vårdval, förutsatt att patienten fått en remiss från hemlandstinget och att väntetiden överskrider tre månader. Hemlandstingen står då för vårdkostnaden i det land dit patienten väljer att åka.
Den gränsöverskridande vården inom EU kommer med all sannolikhet att öka ännu mer på sikt. Ett utökat patientutbyte mellan EU-länderna kan rätt utformat skapa en bättre och mer tillgänglig sjukvård. Men det krävs stora och långsiktiga förberedelser. Trots att den gränsöverskridande vården ökar är regelverket ofullständigt. Det står för närvarande inte klart hur till exempel sekretessfrågor, felbehandlingar och tillsyn ska hanteras.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga:
Avser statsrådet att vidta några åtgärder med anledning av det ökande antalet patienter som får vård utomlands?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:905 besvarad av Ylva Johansson
den 8 februari
Svar på fråga 2005/06:905 om gränsöverskridande vård
Statsrådet Ylva Johansson
Maria Larsson har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder med anledning av det ökande antalet patienter som får vård utomlands.
När det gäller vård utomlands är det alltid fritt för landstinget att, efter bedömning, remittera patienten till en vårdgivare utomlands, exempelvis på grund av att nödvändig specialistkompetens saknas i Sverige. Svenska vårdsökande kan även på eget initiativ söka vård i annat land inom EU/EES-området. Detta kan göras antingen med stöd av förordningen 1408/71 eller med stöd av EG-fördraget. I det förstnämnda fallet ansöker patienten om ett förhandstillstånd från Försäkringskassan. I det sistnämnda fallet åker patienten utan förhandstillstånd varför patienten själv måste ersätta vården. Ansökan om ersättning i efterhand för denna vård kan göras hos Försäkringskassan.
Jag vill här framhålla att det är min förhoppning att den nationella vårdgarantin, som trädde i kraft för drygt tre månader sedan, ska bidra till att behovet att söka vård utomlands på grund av väntetiden avtar med tiden.
Frågor rörande patientens rättigheter vid vård utomlands diskuteras för närvarande inom EU. Som Maria Larsson skriver råder det oklarhet kring vilka försäkringar som gäller vid exempelvis fall av felbehandlingar. Det är naturligtvis viktigt att patienter inte får fara illa vid behandling utomlands. Sverige deltar därför aktivt i pågående diskussioner som förs kring denna fråga på europeisk nivå och strävar efter att kunna påverka så att det i framtiden finns regler på EU-nivå som garanterar patientsäkerheten vid vård utomlands. Jag hade till exempel själv möjlighet att vid det informella hälsoministermötet utanför London i oktober 2005 argumentera för införandet av ett patientrörlighetsdirektiv inom EU.
Inom Socialdepartementet pågår för närvarande en översyn av regelsystemet för möjligheterna att söka ersättning för vård i andra EU- eller EES-länder med stöd av EU-fördraget. En departementspromemoria, En översyn av den svenska lagstiftningen om rätten till ersättning för vård i ett annat EU- eller EES-land, har utarbetats och kommer inom kort att skickas på remiss. Vad som blir resultatet av detta arbete är ännu för tidigt att säga.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.