gränsöverskridande vård i EU
Skriftlig fråga 2002/03:250 av Strandberg, Torkild (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2002-12-05
- Inlämnad
- 2002-12-05
- Besvarad
- 2002-12-11
- Svar anmält
- 2002-12-11
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2002/03:250
av Torkild Strandberg (fp) till socialminister Lars Engqvist om gränsöverskridande vård i EUI den allmänpolitiska debatten den 6 november hänvisade socialministern till det "spännande arbete" som inletts om gränsöverskridande vård inom EU. Det långsiktiga målet är att gränsöverskridande vård ska bygga på samma principer som landstingens fria vårdval. Om patienten inte kan få rätt vård i rätt tid i det egna landstinget har hon möjlighet att välja var i landet hon ska få vård. I framtiden ökar möjligheterna för patienterna att få högspecialiserad vård i andra länder.
Ett friare vårdsökande på kontinenten måste rimligen också inkludera sjukhus och institutioner som drivs i annan regi än offentlig. Parallellt med denna utveckling driver regeringen en politik som syftar till att begränsa möjligheterna till vård driven i privat regi. Regeringens förslag om att förlänga stopplagen för privata akutsjukhus, som visserligen drogs tillbaka, är ett exempel. Ett annat är de socialistiskt styrda landstingens ambition att hindra sjukhus att drivas i alternativa driftsformer. Exempelvis avvecklar den nya majoriteten i Region Skåne försöken med att driva sjukhusen i både Ängelholm och Helsingborg i bolagsform.
Min fråga till socialministern är:
Avser ministern att verka för ett friare vårdsökande i Europa som måste antas inkludera även enskilda och privata driftsformer?
Svar på skriftlig fråga 2002/03:250 besvarad av Lars Engqvist
Svar på fråga 2002/03:250 om gränsöverskridande vård i EU
Socialminister Lars Engqvist
Torkild Strandberg har frågat mig om jag avser att verka för ett friare vårdsökande i Europa som måste antas inkludera även enskilda och privata driftsformer.
Jag har vid ett flertal tillfällen uttalat att regeringen välkomnar en ökad mångfald av vårdgivare inom sjukvården. För att de grundläggande demokrati- och jämlikhetsmålen ska kunna upprätthållas samtidigt som alternativa driftsformer släpps in, är det emellertid nödvändigt att det är reglerat under vilka villkor privata entreprenörer får verka inom hälso- och sjukvården. Det finns för närvarande inte skäl att särskilt reglera driftsformerna i den öppna hälso- och sjukvården. Däremot krävs regler för sjukhusvården. Utredningen om vårdens ägarformer kommer i februari 2003 att presentera förslag på sådan lagstiftning.
Hälsorådet antog i juni 2002 slutsatser om utvecklingen när det gäller patientrörligheten och hälso- och sjukvården inom EU. Rådet drar slutsatsen att det behövs ett förstärkt samarbete för att främja möjligheterna att få tillgång till högkvalitativ hälso- och sjukvård samtidigt som hälso- och sjukvårdssystemen fortsätter att vara ekonomiskt hållbara. Den nära förestående utvidgningen av EU gör detta ännu nödvändigare.
Med utgångspunkt i hälsorådets slutsatser inbjöd kommissionären Byrne i ett brev daterat den 29 juli 2002 medlemsstaternas hälsoministrar att delta i en process på hög nivå om patienters rörlighet och hälso- och sjukvårdens utveckling inom EU. Jag har tackat ja till att delta i denna process. En samverkan mellan de europeiska högspecialiserade sjukhusen och den medicinska forskningen kan erbjuda nya möjligheter för medborgarna.
Regeringens långsiktiga mål är att gränsöverskridande vård eller cross-border care ska bygga på samma principer som landstingens fria vårdval.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.