gränsöverskridande luftföroreningar
Skriftlig fråga 1999/2000:21 av Schlaug, Birger (mp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-09-23
- Anmäld
- 1999-09-28
- Besvarad
- 1999-09-30
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 1999/2000:21
av Birger Schlaug (mp) till miljöminister Kjell Larsson om gränsöverskridande luftföroreningarInför de slutjusteringar som nu stundar inför ett nytt protokoll till konventionen om gränsöverskridande luftföroreningar har det visat sig att Sverige kräver att få släppa ut försurande ämnen i en mängd som dels är högre än vad som förordas i underlaget för LRTAP-konventionen, dels innebär att Sveriges insatser på detta område skulle bli synnerligen begränsade till år 2010. Jag kan inte förstå hur detta rimmar med de verbala åtaganden som regeringen gjort om byggandet av ett Grönt folkhem och statsministerns tal om att alla stora miljöproblem skall lösas inom en generation. Regeringen måste nu skärpa sig inför slutförhandlingarna.
Min fråga till miljöministern är:
Avser miljöministern att skärpa den svenska hållningen tills dess att underskriften skall ske?
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:21 besvarad av miljöminister Kjell Larsson
Svar på fråga 1999/2000:21 om gränsöverskridande luftföroreningar
Miljöminister Kjell Larsson
Birger Schlaug har frågat mig om jag avser att skärpa den svenska hållningen tills dess underskriften ska ske av det nya protokollet till konventionen om långväga gränsöverskridande luftföroreningar.
De preliminära förhandlingsresultaten kommer, tillsammans med andra beslutade nationella och internationella åtgärder, att leda till att den försurade arealen i Sverige som 1990 uppgick till ca 17 % minskar till ca 4 % år 2010.
Ett av Sveriges allvarligaste miljöproblem är försurningen. Det sura nedfallet i Sverige härstammar till största delen från andra länder. För att komma till rätta med försurningen har Sverige tagit initiativet till EU:s s.k. försurningsstrategi. Sverige har även varit aktiv och pådrivande inom konventionen för långväga gränsöverskridande luftföroreningar där totalt åtta överenskommelser (s.k. protokoll) har förhandlats fram i syfte att minska effekterna av gränsöverskridande luftföroreningar.
Konventionen har i dag 42 parter i Europa. Även Kanada och USA är parter till konventionen.
Protokollet om minskning av försurning, eutrofiering och marknära ozon är det senaste i raden av överenskommelser under drygt 20 års framgångsrikt europeiskt arbete med att bekämpa gränsöverskridande luftföroreningar. Protokollet sätter bindande utsläppstak för svaveldioxid, kväveoxider, ammoniak och flyktiga organiska ämnen för de länder som väljer att ratificera protokollet.
Som utgångspunkt för förhandlingarna om dessa nationella utsläppstak för svaveldioxid, kväveoxider och ammoniak valdes en ambitionsnivå som motsvarar EU:s försurningsstrategi. Detta var en hög ambitionsnivå med stora krav på några länder, däribland de östeuropeiska länderna.
Förhandlingsresultatet motsvarar tyvärr inte den ambitionsnivå som utgjorde utgångspunkten i förhandlingarna. Detta gäller särskilt sådana länder som valt att lägga sig avsevärt över de föreslagna nationella utsläppstaken.
Sverige kommer i det fortsatta arbetet inom ramen för konventionen om långväga gränsöverskridande luftföroreningar och Europeiska unionen att driva förhandlingarna så att det försurande nedfallet över Sverige minskar ytterligare. Vid det sista förhandlingstillfället i Genève för några veckor sedan enades man om att fram till den 14 oktober undersöka möjligheten att sänka de nationella utsläppstaken. Frågan om nivån för det svenska utsläppstaket bereds för närvarande i Regeringskansliet.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.