granskning av säpo och IB

Skriftlig fråga 1997/98:170 av Frebran, Rose-Marie (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
1997-11-21
Anmäld
1997-11-24
Besvarad
1997-11-26

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

Fråga 1997/98:170 av Rose-Marie Frebran (kd) till justitieministern om granskning av säpo och IB

Flera politiska partier, jurister, forskare, kulturpersonligheter, debattörer och andra har krävt en bred oberoende granskning av säpo och IB. Professor Stig Ekman, expert i 1974 års underrättelseutredning, har hävdat att vad som krävs är en utredning i ett sammanhang på grund av klara kopplingar och flytande gränser mellan säpo och IB.

Regeringen har gjort en annan bedömning och valt andra former för granskningen. Detta innebär att säpo och IB inte kommer att granskas i ett sammanhang.

Jag vill därför fråga justitieministern på vilka grunder regeringen gör en annan bedömning av relationen mellan säpo och IB.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Svar på skriftlig fråga 1997/98:170 besvarad av Justitieminister Laila Freivalds

den 26 november

Svar på fråga 1997/98:170

Justitieminister Laila Freivalds

Rose-Marie Frebran har frågat mig varför regeringen gör en annan
bedömning av relationen mellan SÄPO och IB än den som gjorts av bl.a.
docenten i historia Stig Ekman. Denne har enligt Rose-Marie Frebran
hävdat att gränsen mellan IB och SÄPO var flytande och att det fanns
klara kopplingar mellan de två organen, varför dessa borde utredas i ett
sammanhang.

Som tidigare aviserats kommer regeringen att ta initiativ till en bred
och oberoende forskningsinsats om den svenska militära underrättelse-
och säkerhetstjänsten från 1920-talet fram t.o.m. IB. Forskningsinsatsen
kommer således att beröra IB, men är betydligt bredare än så. Olika na-
zistorganisationer, eventuella nazistsympatier i svenska officerskåren,
registreringen av medborgare av judisk börd, kommunistiska partiers
utlandskontakter och aktiviteter på arbetsplatserna är andra exempel på
historiska frågor som kommer att belysas.

Den planerade utredningen betyder inte, som Rose-Marie Frebrans
fråga antyder, att regeringen är omedveten om eller inte vill kännas vid
att det fanns beröringspunkter mellan SÄPO och IB. Det är allmänt be-
kant att skiljelinjerna mellan säkerhetspolisens verksamhetsområde och
den militära underrättelsetjänstens under en period var oklara. Frågan var
föremål för underrättelseutredningens uppmärksamhet (SOU 1976:19).

Vidare har förhållandet mellan SÄPO och IB uppmärksammats i bl.a.
justitieombudsmannens utredning efter den s.k. IB-affären (JO 1975/76
s. 132). Dessa frågor kan naturligtvis åter komma att aktualiseras vid den
kommande forskningen kring IB.

Av vad jag nu sagt framgår att den planerade forskningsinsatsen foku-
serar på den militära underrättelse- och säkerhetstjänstens historia men att
detta inte på något sätt utesluter att SÄPO kan komma att beröras när det
gäller förhållandet till IB.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.