Gränshinder för arbetspendlare

Skriftlig fråga 2014/15:615 av Hans Wallmark (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2015-06-02
Överlämnad
2015-06-03
Anmäld
2015-06-04
Svarsdatum
2015-06-10
Sista svarsdatum
2015-06-10
Besvarad
2015-06-10

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S)

 

Över 15 000 personer arbetspendlar i dag över Öresund. Deras arbete bidrar till att regionen är ett av Nordens främsta tillväxtområden. Även på andra håll i Sverige, exempelvis i Tornedalen och längs den norska gränsen, finns en omfattande arbetspendling.

Mycket har gjorts för att underlätta för nordiska medborgare att bo i ett land och arbeta i ett annat. Trots detta finns det gränshinder som för den enskilda medborgaren ofta upplevs som orimliga och som även för ansvariga myndigheter kan vara svåröverblickbara. 

I medierna har man kunnat läsa om personer som retroaktivt har tvingats betala tillbaka stora summor som de tidigare fått i barnbidrag, detta på grund att mamman, som barnbidragen betalas ut till, har bott i Sverige men arbetat i Danmark. Om barnbidragen i stället betalats ut till pappan, som arbetat i Sverige, hade de inte blivit tvungna att betala tillbaka pengarna, detta trots att situationen för familjen i övrigt varit exakt densamma. Vad som borde vara en rent administrativ fråga drabbar en enskild familj med tiotusentals kronor i extra kostnader.

Frågan om barnbidrag är bara ett exempel på hur dagens regelverk försvårar för den som arbetspendlar mellan två nordiska länder. Liknande fall finns kring pappor som har svårt att få ut de pappadagar de har rätt till och om tillfälligt sjukskrivna som har svårt att få ut sin sjukersättning. Trots att arbetspendling mellan två nordiska länder har varit vanligt i många år har myndigheter som Försäkringskassan uppenbart svårt att handlägga dessa personers ärenden på ett rättssäkert och förutsägbart sätt.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga socialförsäkringsminister Annika Strandhäll:

 

Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att underlätta och modernisera regelverket för den som bor i Sverige och arbetar i ett annat nordiskt land?

Svar på skriftlig fråga 2014/15:615 besvarad av Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S)

Dnr S2015/4152/SF

Socialdepartementet

Socialförsäkringsministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2014/15:615 av Hans Wallmark (M) Gränshinder för arbetspendlare

Hans Wallmark har frågat mig vilka åtgärder som jag avser vidta för att underlätta och modernisera regelverket för den som bor i Sverige och arbetar i ett annat nordiskt land. Frågeställaren hänvisar till samtliga gränsregioner i Sverige och lyfter särskilt frågan om hanteringen av barnbidrag i situationer där en förälder arbetar i ett annat land, möjligheten för pappor att få ut s.k. pappadagar samt beviljande av förmåner vid tillfällig sjukskrivning.

För det första vill jag klargöra att det är min och regeringens uppfattning att det så långt det är möjligt ska gå att röra sig obehindrat inom Norden och på den nordiska arbetsmarknaden. Vi har alla ett ansvar för att verka för detta. Detta gäller inte minst inom socialförsäkringsområdet.

Det förekommer sedan lång tid ett tätt och nära samarbete mellan de nordiska länderna, både på politisk, tjänstemanna- och myndighetsnivå, med syfte att verka för att rörligheten inom Norden, inte minst i Öresundsregionen, ska fungera så smidigt som möjligt.

För att underlätta rörligheten för personer och företag etablerades Gränshinderrådet 2014. Rådet arbetar för att ta fram förslag på lösningar på gränshinder för att privatpersoner och företag ska kunna röra sig fritt över de nordiska nationsgränserna. Socialförsäkringsområet är ett av de viktiga områdena för rådets arbete.

De svenska och danska regeringarna har därutöver tillsatt en ny arbetsgrupp som ska titta på gränshinder mellan våra två länder för att sätta ännu mer fokus på och stärka tillväxt och sysselsättning i Öresundsregionen.

För det andra måste man dock ha klart för sig att det rör sig om rörlighet mellan självständiga stater och att alla länder har sina egna unika socialförsäkringssystem, utformade utifrån landets egna ekonomiska, sociala och kulturella förutsättningar. Det som i många fall kan uppfattas som ett gränshinder är därför egentligen inget annat än en konsekvens av att ländernas socialförsäkringssystem skiljer sig åt sinsemellan. Så är till exempel ofta fallet med sjukförmåner där de nordiska ländernas nationella regelverk uppställer olika villkor för att bevilja sådana förmåner. Så länge man inte enas om att harmonisera regelverken på området kommer denna situation att bestå. Att socialförsäkringssystemen skiljer sig åt mellan de olika länderna kan därför inte anses utgöra ett gränshinder i sig.

För att komma till rätta med de problem som kan uppstå till följd av detta finns däremot samordningsbestämmelser avseende socialförsäkringarna, både på EU-nivå och på nordisk nivå som ska underlätta rörlighet mellan länderna. Bestämmelserna ska bland annat säkerställa att intjänade rättigheter inte går förlorade för personer som flyttar till eller börjar arbeta i ett annat land och fastställa från vilket land som en person kan få förmåner, såsom barnbidrag. Vad som ska gälla avseende utbetalning av barnbidrag i situationer där en förälder arbetar i ett annat land regleras således av detta regelverk. På EU-nivå rör det sig om förordning 883/2004 och på nordisk nivå den nordiska konventionen om social trygghet från 2012, som i vissa avseenden kompletterar förordningen. Regeringen deltar aktivt i diskussioner, både på europeisk nivå och i Nordiska ministerrådets regi, om hur dessa regelverk kan utvecklas och förbättras.

Regelverket är komplext och en stor utmaning är därför att det finns lättillgänglig information om vad som gäller för gränsöverskridande aktiviteter och öka medvetenheten om vad en person som överväger att verka på arbetsmarknaden i ett annat nordiskt land bör tänka på.

Regeringen för en aktiv dialog med svenska myndigheter med anledning av detta. Bland annat har Pensionsmyndigheten i regleringsbrevet för 2015 fått ett uppdrag om informationsgivning i gränsöverskridande situationer.

För det tredje pågår på det nationella planet ett arbete med att se över våra nationella system i förhållande till en internationell kontext. Den förra regeringen tillsatte 2014 Utredningen om trygghetssystemen och internationell rörlighet, som har i uppdrag att se över försäkringsvillkoren i de svenska sociala trygghetssystemen och deras tillämpning utifrån de nya förutsättningar som globaliseringen ger i ett unionsrättsligt och internationellt sammanhang. Syftet är att ta fram ett tydligt, hållbart och lättillgängligt regelverk avseende försäkringstillhörighet, som skapar goda förutsättningar för gränsöverskridande personrörlighet samt en effektiv och rättssäker myndighetsadministration. Utredningen ska särskilt beakta

gränshinderproblematiken och de förslag som läggs fram ska så långt som möjligt utformas så att inte nya gränshinder uppstår. Utredningen lämnar sitt slutbetänkande den 1 mars 2016.

Stockholm den 9 juni 2015

Annika Strandhäll

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.