Gradering av olika slags jobb

Skriftlig fråga 2014/15:300 av Maria Plass (M)

till Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S)

Sedan 2006 har 300 000 människor genom alliansregeringens arbetslinje kunnat gå ifrån utanförskap till ett arbete med en egen försörjning. Fler människor i arbete är grunden till en bättre välfärd och större skatteintäkter som möjliggör ökade satsningar på skola, vård och väg samt järnväg. Det är också genom arbete som människor tar makten över sina egna liv genom att de kan förverkliga drömmar och nå sina mål.

Ett samhälle behöver både praktisk och teoretisk kompetens på olika nivåer för att matcha arbetsmarknadens behov. Det var därför alliansregeringen sänkte trösklarna in på arbetsmarknaden genom bland annat sänkta arbetsgivaravgifter, halverad restaurangmoms och införandet av RUT- och ROT-avdragen. 

S-MP-regeringen föreslår nu i stället reformer som försämrar drivkrafter för att arbeta. Man har förslag om totala skattehöjningar på arbete och tillväxt som är omkring 40 gånger så stora som de resurser man föreslår till företagande. Det blir samtidigt dyrare att anställa ungdomar vilket slår mot branscher med många unga anställda och mot unga utan erfarenhet som försöker få in en fot på arbetsmarknaden. Detta ihop med en retorik att elever som väljer lärlings- eller yrkesprogram hamnar i en återvändsgränd om de inte gör ett aktivt val för att få högskolebehörighet är mer än oroande. Den här värderingen av kunskap är allvarlig och retoriken om fin- och fuljobb måste lämnas till förmån för att alla behövs och att alla jobb är viktiga.

I bland annat en intervju i Sveriges Radio och i rapporten Trygghet på arbetsmarknaden, om EU:s arbetslivspolitik, talar företrädare för regeringen om ”rätt jobb” och ”kvalitativa jobb”.

Utifrån detta vill jag fråga arbetsmarknadsminister Ylva Johansson följande:

Är det ministerns uppfattning att det finns vissa jobb som kan kallas för "rätt jobb" och "kvalitativa jobb", och vilka slags jobb åsyftas i så fall med detta?