Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

gömdas vårdkostnader

Skriftlig fråga 2003/04:233 av Hoffmann , Ulla (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2003-11-07
Anmäld
2003-11-10
Besvarad
2003-11-12
Svar anmält
2003-11-12

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 7 november

Fråga 2003/04:233

 av Ulla Hoffmann (v) till statsrådet Barbro Holmberg om gömdas vårdkostnader

Människor som sökt asyl och fått slutligt avslagsbeslut på sin ansökan vågar i en del fall inte resa till hemlandet utan väljer att gömma sig. Dessa människor är livrädda för vad som skulle hända dem om de skulle upptäckas och avvisas till det land där de tidigare utsatts för tortyr, våldtäkter eller andra svåra kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Detta leder inte alltför sällan till att de blir starkt självmordsbenägna och har i en del fall lagts in för psykiatrisk tvångsvård efter misslyckade självmordsförsök. När uppehållstillstånd i en del fall sedermera beviljas betalar Migrationsverket för den del av vårdkostnaden som avser tiden efter att tillståndet beviljats. Eftersom det i grunden finns en felaktig bedömning från Migrationsverkets sida borde staten i sådana fall stå för hela sjukvårdskostnaden. Uppsala läns landsting har antagit policyn att kräva den enskilde vårdtagaren på resterande summa, ibland 100 000 eller 200 000 kr. Vid utebliven betalning lämnas ärendena vidare till kronofogden. I de flesta fall saknar de människor det gäller betalningsförmåga, men de drabbas av kraven som ytterligare ett trauma. Med tanke på den utsatta situation dessa människor befinner sig i är risken uppenbar att det som man upplever som förnyade hot från kronofogdemyndigheten utlöser nya självmordsförsök.

Min fråga till statsrådet är:

Vilka åtgärder är statsrådet beredd att vidta för att få stopp på denna inkassoverksamhet?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:233 besvarad av Lars Engqvist

den 12 november

Svar på fråga 2003/04:233 om gömdas vårdkostnader

Socialminister Lars Engqvist

Ulla Hoffmann har frågat migrationsminister Barbro Holmberg vilka åtgärder hon är beredd att vidta för att få stopp på den inkassoverksamhet som följer av att landstingen debiterar för sjukvårdskostnader personer ådragit sig under den tid de hållit sig undan ett lagakraftvunnet avvisnings- eller utvisningsbeslut. Arbetet inom regeringen är så organiserat att det är jag som ska besvara frågan.

Varje landsting ska enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som är bosatta inom landstinget. Landstinget ska även erbjuda omedelbar hälso- och sjukvård åt den som vistas inom landstinget utan att vara bosatt där. Landstinget har inte rätt till statlig ersättning för denna vård utan kan kräva ersättning från individen om han eller hon inte omfattas av EG-rätten, internationella avtal med mera.

För hälso- och sjukvård för asylsökande med flera gäller en särskild ordning. Enligt en överenskommelse mellan staten och Landstingsförbundet har landstingen åtagit sig att lämna viss specificerad vård till vissa utlänningar och staten lämnar ersättning till landstingen för denna vård.

Ulla Hoffmanns fråga till mig handlar om människor som har sökt asyl eller uppehållstillstånd i Sverige. De har fått sin sak prövad men har inte befunnits vara i behov av skydd undan förföljelse och de har inte heller av något annat skäl fått tillstånd att stanna i Sverige. Det skulle vara en inkonsekvent och otydlig ordning om staten skulle ersätta landstingen för hälso- och sjukvård till personer som inte har rätt att vistas i Sverige. Undantag har gjorts för barn som hålls gömda inför verkställigheten av ett avvisnings- eller utvisningsbeslut (så kallade gömda barn) som i enlighet med barnkonventionen erbjuds samma hälso- och sjukvård som barn som är bosatta i Sverige.

Det föreligger inte några hinder för landstingen att, som vilken annan borgenär som helst, efterge sin fordran.

Mot bakgrund av vad jag nu har anfört har jag inte för avsikt att vidta några åtgärder.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.