godkännande av studenter
Skriftlig fråga 2002/03:576 av Nilsson, Ulf (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2003-02-21
- Inlämnad
- 2003-02-21
- Besvarad
- 2003-02-26
- Besvarad
- 2003-02-27
- Svar anmält
- 2003-03-03
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 21 februari
Fråga 2002/03:576
av Ulf Nilsson (fp) till utbildningsminister Thomas Östros om godkännande av studenterEnligt studentkårerna vid fem stora universitet förekommer det att lärare godkänner studenter som inte har de kunskaper som egentligen krävs. Detta görs genom att underkända ges möjlighet att göra en ny lätt tentamen där det nästan är omöjligt att misslyckas. Liberala studenter har anmält Luleå tekniska universitet för en omtentamen i mekanik, där 99 % av studenterna fick godkänt medan det normalt brukar vara ungefär hälften.
Folkpartiet anser det mycket allvarligt om kvaliteten i universitetsutbildningarna sjunker. Sverige behöver högskoleutbildade i arbetslivet som har de kunskaper som krävs. Vi anser att en huvudorsak till problemen vi ser i dag beror på att universiteten inte får tillräckliga resurser generellt. Utbyggnadstakten måste minska, så att kvaliteten säkras.
Vi bör utreda om kvalitetskontrollen är tillräcklig eller om den kan stärkas. Det bör också utredas om finansieringssystemet behöver ändras. Det finns en inbyggd risk i det nuvarande systemet eftersom högskolorna ersätts fullt ut först när studenterna godkänts. Folkpartiet föreslår att stimulansmetoderna också ska rikta sig till studenterna. En sådan stimulans skulle kunna vara examensbonus i form av nedskrivning av studieskulderna.
Avser ministern att vidta några åtgärder med anledning av rapporten om att studenter godkänns utan att ha tillräckliga kunskaper?
Svar på skriftlig fråga 2002/03:576 besvarad av Thomas Östros
Svar på fråga 2002/03:576 om godkännande av studenter
Utbildningsminister Thomas Östros
Ulf Nilsson har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder med anledning av rapporten om att studenter godkänns utan att ha tillräckliga kunskaper.
Jag vill börja med att upprepa vad jag sade i ett interpellationssvar till Per Bill för några veckor sedan, eftersom Ulf Nilsson också deltog i den efterföljande debatten. Jag påpekade då att det svenska systemet för kvalitetsutvärdering av den högre utbildningen, som trädde i kraft 2001, anses vara ett av de mest ambitiösa i Europa. Det innebär bland annat att Högskoleverket regelbundet ska utvärdera alla lärosäten, ämnen och program och som en sista åtgärd kan återkalla ett examenstillstånd. När det nuvarande resurstilldelningssystemet infördes, gjordes det tyvärr utan att tillräckliga resurser för en stark kvalitetsgranskning medföljde. Det var olyckligt, men har i och med det nya kvalitetsutvärderingssystemet från 2001 åtgärdats. Jag anser att det för närvarande inte krävs någon utredning om huruvida kvalitetskontrollen är tillräcklig.
Om universitet och högskolor skulle godkänna studenterna i högre utsträckning för att få ökade intäkter skulle detta kunna avläsas i ökade prestationsgrader, som mäter antalet helårsprestationer i förhållande till antalet helårsstudenter. Utvecklingen av den genomsnittliga prestationsgraden i grundutbildningen har dock varit relativt konstant sedan det nuvarande resurstilldelningssystemet infördes och legat på 82@83 %. Totalt sett tycks således ingen "inflation" ha inträffat vad gäller studenternas resultat.
Självklart är det oroande om det förekommer att studenter som inte når upp till kraven ändå godkänns. Sådana förhållanden, om de förekommer, bör högskolan givetvis genast ta itu med. Kvalitetskravet får inte tummas på.
När det gäller resurser för grundutbildningen vet vi alla att universitet och högskolor, liksom övrig offentlig verksamhet, fick vidkännas besparingar under mitten av 1990-talet vid den sanering av statsfinanserna som då var nödvändig att genomföra. Jag inser att detta varit en påfrestning på landets lärosäten, men vi har de senaste två åren förstärkt ersättningen till de humanistiska och samhällsvetenskapliga utbildningsområdena med sammanlagt 200 miljoner kronor och därtill fullt ut finansierat alla nya platser som tillkommit.
Det förhållande att en del av ersättningen till högskolorna är beroende av studenternas studieresultat, det vill säga att studenterna måste godkännas på kurserna för att högskolorna ska få prestationsersättningen, innebär att högskolorna faktiskt måste bry sig om sina studenter så att de verkligen genomför sina tentamina med godkänt resultat. Jag ser för närvarande inga skäl att förändra grundprinciperna i resurstilldelningssystemet.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.