gode mäns förvaltning
Skriftlig fråga 2002/03:1075 av Gunnarsson, Rolf (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2003-06-06
- Inlämnad
- 2003-06-06
- Besvarad
- 2003-06-13
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar anmält
- 2003-09-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 6 juni
Fråga 2002/03:1075
av Rolf Gunnarsson (m) till justitieminister Thomas Bodström om gode mäns förvaltningFler och flera fall dyker upp i landet där så kallade gode män inte skött sitt jobb utan förskingrat eller på annat sätt gjort av med medel som tillhör den person som haft gode män. Jag vill inledningsvis säga att en mycket hög procent av dessa så kallade gode män sköter förvaltningen på ett ypperligt sätt.
Frågan är vem som har ansvaret för de pengar och medel som "försvinner".
Borde inte kommunerna @ som ser till förvaltningen och har ansvaret för gode männens förvaltning @ vara de som ytterst har ansvaret och de som har det ekonomiska ansvaret?
Borde inte kommunen @ vid en oegentlighet i förvaltningen @ vara ansvarig och betala tillbaka de medel som "försvunnit"?
Frågorna är många och frågan har som sagt aktualiserats på flera håll.
Avser justitieministern att vidta åtgärder för att komma till rätta med de problem som här tagits fram?
Svar på skriftlig fråga 2002/03:1075 besvarad av Thomas Bodström
den 13 juni
Svar på fråga 2002/03:1075 om gode mäns förvaltning
Justitieminister Thomas Bodström
Rolf Gunnarsson har frågat mig om jag tänker vidta några åtgärder för att åstadkomma att kommuner görs ersättningsansvariga gentemot personer som förlorat pengar på grund av att deras gode män misskött sin förvaltning. Frågan tar uppenbarligen sikte på sådana gode män som enligt föräldrabalken kan utses åt dem som på grund av sjukdom eller liknande förhållande behöver hjälp i olika avseenden.
I föräldrabalken finns regler om gode mäns och förvaltares vård av den egendom som tillhör deras huvudmän. Där finns också regler om den tillsyn som kommunens överförmyndare ska utöva över gode mäns och förvaltares verksamhet. Tillsynen består huvudsakligen i granskning av ingivna års- och sluträkningar, men kan också avse kontroll av den bokföring som gode män och förvaltare är skyldiga att fortlöpande föra.
Det är alltså riktigt att den kommunala överförmyndaren utövar tillsyn över gode mäns och förvaltares verksamhet. Som regel är det däremot inte överförmyndaren som utser sådana ställföreträdare och det är inte heller så att gode män och förvaltare i sin verksamhet är anställda av kommunen. Av detta skäl är det inte aktuellt att ålägga kommunerna ett generellt ersättningsansvar gentemot personer vars ställföreträdare varit försumliga i sin förvaltning.
Beklagligtvis förekommer det ibland att en person som utsetts att vara god man eller förvaltare missbrukar sin ställning och därigenom skadar sin huvudman. Varje enskilt fall av det slaget är självfallet helt oacceptabelt. Vanligen rör det sig då om förskingring eller annat trolöshetsbrott och i samband med rättegången i brottmålet har huvudmannen möjlighet att kräva skadestånd av den gode mannen eller förvaltaren för den uppkomna förlusten. I händelse av fällande dom finns det dessutom en viss möjlighet att få brottsskadeersättning av statliga medel. Men skadestånd kan utdömas även i de fall där ställföreträdarens försumlighet inte samtidigt utgjort ett brott. Då kan ersättning utkrävas på grundval av bestämmelserna i föräldrabalken.
Av mitt svar har alltså framgått att det finns flera sätt på vilka den enskilde kan få ersättning för ekonomiska förluster som orsakats av att en god man eller förvaltare varit försumlig eller missbrukat sin ställning. Det är inte aktuellt att därutöver införa ett generellt ersättningsansvar för kommuner.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.