god vård för dövblinda med tilläggshandikapp och komplex symtombild
Skriftlig fråga 2003/04:76 av Ek, Lena (c)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2003-10-13
- Anmäld
- 2003-10-14
- Besvarad
- 2003-10-22
- Svar anmält
- 2003-10-22
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 13 oktober
Fråga 2003/04:76
av Lena Ek (c) till statsrådet Berit Andnor om god vård för dövblinda med tilläggshandikapp och komplex symtombildSveriges regering förbereder en proposition (2002/03:251), vars syfte är att utjämna de kommunala kostnaderna för målgruppen inom LSS. Effekten av propositionen riskerar dock i ett fåtal fall att i stället bli den motsatta, med polariserade kostnader.
Kostnaderna drabbar nämligen just de kommuner som vårdar en stor andel inom målgruppen (= Finspång), har en hög vårdtyngd (= Finspång) och en jämförelsevis liten befolkning (= Finspång). Den sammantagna effekten av dessa tre krafter är att Finspång kommer att vara den kommun i Sverige som drabbas hårdast ekonomiskt.
Mo Gård som har ett riksupptag för dövblinda med tilläggshandikapp och därmed ofta en komplex symtombild skriver avtal med placerande kommun. Dessa avtal sägs nu upp på grund av aviserade regeländringar.
Konsekvenserna blir snabbt ödesdigra, såväl för Mo Gårds boende som för Finspångs kommun.
Min fråga till ansvarigt statsråd blir därför:
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att säkerställa god vård och omsorg för gruppen dövblinda med tilläggshandikapp och komplex symtombild?
Svar på skriftlig fråga 2003/04:76 besvarad av Berit Andnor
Svar på fråga 2003/04:76 om god vård för dövblinda med tilläggshandikapp och komplex symtombild
Statsrådet Berit Andnor
Lena Ek har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa god vård och omsorg för gruppen dövblinda med tilläggshandikapp och komplex symtombild.
I samband med att införandet av det system som funnits under 2001@2003, med två statsbidrag till kommunerna som kompensation för höga kostnader för verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), så gjordes också en ändring i LSS. Kommunerna ges genom en ny paragraf, 17 a §, möjlighet att träffa avtal om nytt eller i vissa fall bibehållet kostnadsansvar för insatser enligt 9 § LSS i annan kommun än hemkommunen för enskild person som genom insatser enligt 9 § 8 eller 9 blivit folkbokförda i den andra kommunen.
Tillägget i LSS gjordes i syfte att underlätta för enskilda personer som har komplicerade funktionshinder att få tillgång till anpassade boendelösningar och särskild kompetens som det kan vara svårt att tillhandahålla i små kommuner. Dövblinda personer med behov av personal som kommunicerar på dövblindas teckenspråk och som behöver vistas i teckenspråkig miljö nämns som exempel i propositionen (prop. 2000/01:6).
Boendet i en annan kommun än hemkommunen borde enligt regeringen ingå som en del i en individuell plan enligt LSS med målet att hemkommunen skapar ett stöd med god kvalitet så att den enskilde efter en kortare eller längre tid kan flytta hem. Möjligheten för en kommun att teckna avtal med en annan kommun eller en enskild vårdgivare i annan kommun förändrar inte intentionerna i LSS att insatserna i första hand ska tillgodoses i hemkommunen. Hemkommunen kan inte frånhända sig sitt grundläggande ansvar genom att säga upp avtalet utan den enskildes medgivande. Om en enskild person däremot själv väljer att stadigvarande flytta till vistelsekommunen kan detta inte ifrågasättas med hänvisning till avtalet. Möjligheten finns att begära förhandsbesked enligt 16 § LSS om de LSS-insatser som han eller hon anser sig behöva i den nya kommunen. Socialstyrelsen och länsstyrelserna har som tillsynsmyndigheter i uppgift att följa hur utnyttjandet av avtalen utvecklas.
Syftet med regeringens förslag till kostnadsutjämningssystem för verksamhet enligt LSS är att kompensera kommuner som har höga kostnader för LSS-insatser för personer med omfattande behov av stöd. Ett motiv till valet av ett separat kostnadsutjämningssystem är att underlaget för kostnadsberäkningarna skiljer sig från underlaget i det ordinarie kostnadsutjämningssystemet. Utjämningssystemet införs successivt för att ge samtliga kommuner möjlighet att planera för de nya förutsättningarna. Underlaget för beräkningen av kostnader för LSS-insatser utgörs av verkställda beslut om insatser som kommunerna fattat.
Syftet med införandet av 17 a § i LSS och det kostnadsutjämningsförslag som regeringen föreslagit har varit att säkerställa god vård för funktionshindrade med komplicerade behov av stöd. Eftersom förändringen i LSS är relativt ny vill jag avvakta innan jag tar ställning till om några ytterligare åtgärder enligt LSS är nödvändiga.
Lena Ek skriver att Finspångs kommun kommer att vara den kommun i Sverige som drabbas hårdast ekonomiskt. Preliminära beräkningar för 2004 visar dock att Finspång har en lägre standardkostnad än den genomsnittliga standardkostnaden i landet, vilket innebär att de får betala en avgift till utjämningssystemet. I de fall avtal rörande boende vid Mo Gård kommer att sägas upp kommer detta att beaktas i kostnadsutjämningssystemet.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.