god miljö för konkurrens mellan matbutiker
Skriftlig fråga 1999/2000:500 av Karlsson, Ola (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-02-03
- Anmäld
- 2000-02-08
- Besvarad
- 2000-02-10
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 1999/2000:500
av Ola Karlsson (m) till miljöminister Kjell Larsson om god miljö för konkurrens mellan matbutikerVäl fungerande konkurrens är ett avgörande villkor för en fungerande marknad och låga priser. Detta gäller även inom livsmedelshandeln vilket också uppmärksammats av statsrådet Sahlin på DN Debatt den 14 januari. Trots dessa vackra ord har etableringen av City Gross i Burlöv stoppats av miljöministern och Miljödepartementet. Departementet har efter tre års betänketid upphävt Burlövs kommuns och Länsstyrelsens i Malmö beslut att tillåta Bergendahls att etablera en City Gross. Orsaken tycks vara att en attraktiv butik leder till alltför stor trafik till och från butiken.
Jag anser att god miljö för handel innefattar goda etableringsmöjligheter, väl fungerande konkurrens samt inte minst snabb handläggning från berörda myndigheters sida. Dåliga villkor för handeln drabbar i slutändan konsumenterna i form av sämre service och högre priser.
Vilka åtgärder avser statsrådet vidta för att, dels snabba på handläggningen av ärenden inom departementet, dels underlätta etableringen av externa handelsanläggningar?
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:500 besvarad av miljöminister Kjell Larsson
Svar på fråga 1999/2000:500 om god miljö för konkurrens mellan matbutiker
Miljöminister Kjell Larsson
Ola Karlsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att dels snabba på handläggningen av ärenden inom departementet, dels underlätta etableringen av externa handelsanläggningar. Frågan ställs bl.a. mot bakgrund av regeringens beslut den 18 november 1999 att upphäva en detaljplan för Sunnanå 12:6, Stora Bernstorps industriområde, i Burlövs kommun.
Jag har nyligen besvarat en fråga av Ola Karlsson (1999/2000:455) som delvis berör samma problemkomplex, nämligen möjligheten att reglera handelsändamålet i detaljplan. I svaret framhöll jag att det är viktigt med en effektiv konkurrens och att konkurrensen behövde öka på livsmedelsområdet, men att jag inte var beredd att uttala mig om vilka åtgärder som kan bli aktuella i syfte att främja konkurrensen eftersom dessa frågor ska behandlas i en konkurrenspolitisk proposition som avses lämnas till riksdagen i maj. Förhållandena är som bekant oförändrade och jag kan endast hänvisa till mitt tidigare svar. Därmed anser jag mig ha besvarat det senare ledet av Ola Karlssons fråga. Frågor om detaljhandelns betydelse för människors livsmiljö i städer och stadsregioner har bl.a. behandlats i regeringens proposition Utveckling och rättvisa @ en politik för storstaden på 2000-talet (prop. 1997/98:165). Regeringen pekade härvid bl.a. på att dåvarande Regionförbundet Skåne arbetade med frågor avseende etableringar av externa köpcentrum i Öresundsregionen med avsikt att utveckla en principiell syn på hur dessa etableringar kan förenas med en hållbar utveckling. Vidare hänvisade regeringen till att Boverket arbetade med att kartlägga den svenska utvecklingen beträffande externa köpcentrum och deras konsekvenser. Regeringen uttalade i samband härmed att den avsåg att följa det pågående arbetet.
Den regionala utvecklingsberedningen i Region Skåne behandlade den 19 januari 1999 frågan om externhandelspolicy för Skåne. Boverket redovisade under hösten 1999 en i samråd med Konsumentverket och Svenska Kommunförbundet utarbetad rapport Handeln i planeringen.
När det gäller handläggningstiden för det aktuella detaljplaneärendet vill jag framhålla följande. Detaljplanen antogs av kommunfullmäktige i Burlövs kommun den 19 augusti 1996. Sedan beslutet överklagats beslutade Länsstyrelsen i Malmöhus län den 20 december 1996 att avslå överklagandena. Överklagande av länsstyrelsens beslut kom in till Regeringskansliet den 23 januari 1997. Under ärendets beredning har bl.a. yttranden inhämtats från Boverket och Burlövs kommun. Skrivelser i ärendet har härefter också kommit in från Malmö kommun, Lunds kommun och Burlövs kommun. Beredningen av ärendet slutfördes under hösten 1999 varefter regeringen fattade sitt beslut den 18 november 1999. Beslutet innebar att regeringen upphävde kommunens beslut att anta detaljplanen. Som skäl för beslutet angav regeringen bl.a. att det förelåg brister såväl vad avsåg den mellankommunala samordningen som beträffande redovisningen av planbeslutets konsekvenser. Mot bakgrund av de krav som nu bör ställas på detaljplanebeslut avseende detaljhandelsetableringar samt med hänsyn till de erinringar som framförts i överklagandena fann regeringen vid en samlad bedömning att bristerna var sådana att kommunens beslut att anta planen borde upphävas.
Det aktuella ärendet var komplicerat och kontroversiellt och hade samband med de nationella och regionala överväganden i detaljhandelsfrågor som angivits ovan. Handläggningen har därför tyvärr dragit ut på tiden. Komplexa ärenden kräver ofta inhämtande av yttranden och kommunicering för att regeringen ska få ett tillfredsställande beslutsunderlag. Först när ett sådant underlag föreligger kan regeringen göra erforderliga avvägningar mellan olika intressen och fatta sitt beslut.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.