Global hälsoberedskap

Skriftlig fråga 2024/25:250 av Olle Thorell (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2024-10-20
Överlämnad
2024-10-21
Anmäld
2024-10-22
Svarsdatum
2024-10-30
Besvarad
2024-10-30
Sista svarsdatum
2024-10-30

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Benjamin Dousa (M)

 

Rapporten Breaking the Gridlock: Reimagining Cooperation in a Polarized World från FN:s utvecklingsprogram (UNDP) understryker hur viktigt det är att stärka hälsosystem i utvecklingsländer för att motverka framtida globala hälsokriser. Pandemin visade med all tydlighet att svaga hälsosystem leder till omfattande humanitära och ekonomiska konsekvenser samt att de mest sårbara samhällena drabbas värst. Rapporten pekar på bristen på samordnade insatser och en rättvis fördelning av resurser under pandemin, vilket ledde till att många låginkomstländer inte hade tillgång till livsviktiga vacciner och medicinska resurser. För att minska risken för framtida kriser och förbereda världen på kommande pandemier krävs därför en kraftfull satsning på hälsosystem och folkhälsa i utvecklingsländer.

Socialdemokraterna anser att Sverige måste fortsätta vara en stark internationell röst för solidaritet och rättvisa i det globala hälsosystemet. Under tidigare regeringar har Sverige aktivt drivit på för ett omfattande och långsiktigt bistånd som bidrar till att stärka hälsosystem, att förbättra tillgången till grundläggande hälso- och sjukvård och att främja global hälsoberedskap. Vi har konsekvent förespråkat ett ökat kärnstöd till viktiga internationella aktörer såsom Världshälsoorganisationen (WHO) och Globala vaccinsamarbetet (Gavi) för att säkerställa en effektiv hantering av globala hälsoutmaningar.

Den nuvarande regeringen har dock valt att omprioritera biståndet och skära ned på flera långsiktiga insatser, samtidigt som man tonar ned Sveriges roll i internationellt utvecklingsarbete. Detta har väckt skarp kritik både nationellt och internationellt, och det finns en risk att Sveriges tidigare ledarskap inom global hälsoberedskap försvagas. Det är därför av yttersta vikt att regeringen klargör hur man avser att prioritera biståndsmedel och strategier för att stärka hälsosystem i utvecklingsländer och på så sätt motverka framtida hälsokriser.

Mot bakgrund av detta vill jag fråga statsrådet Benjamin Dousa:

 

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att säkerställa att det svenska biståndet fortsatt bidrar till att stärka hälsosystem i utvecklingsländer och förbättra global hälsoberedskap, och hur avser statsrådet att säkerställa en rättvis fördelning av resurser i framtida globala hälsokriser?

Svar på skriftlig fråga 2024/25:250 besvarad av Statsrådet Benjamin Dousa (M)

Svar på fråga 2024/25:250 Global hälsoberedskap

till Statsrådet Benjamin Dousa (M)

 

Svar på fråga 2024/25:250 av Olle Thorell (S)
Global hälsoberedskap

Olle Thorell har frågat mig vilka åtgärder jag avser vidta för att säkerställa att det svenska biståndet fortsatt bidrar till att stärka hälsosystem i utvecklingsländer och förbättra global hälsoberedskap, och hur jag avser säkerställa en rättvis fördelning av resurser i framtida globala hälsokriser?

Som regeringen tydliggör i reformagenda för biståndet Bistånd för en ny era, har covid-19-pandemin visat på vikten av att skydda och främja hälsa och att detta kräver en kombination av fungerande hälso- och sjukvårdssystem, åtgärder för att förhindra och bekämpa hälsohot, förbättrade förutsättningar för tillgång till god hälsa samt att främja alla individers fulla åtnjutande av sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter.

Vad det gäller att säkerställa att det svenska biståndet fortsatt bidrar till att stärka hälsosystem i utvecklingsländer finns det flera pågående svenska initiativ som adresserar just detta. Sverige deltar till exempel genom Sida och Folkhälsomyndigheten i ett fyraårigt samarbete med Afrikas smittskyddsmyndighet (Africa CDC) i etablering av fristående Folkhälsomyndigheter i tio afrikanska länder. Sverige är vidare en av de största kärnstödsgivare till Globala fonden mot aids, tuberkulos och malaria, som investerar mer än någonsin tidigare i att bygga starkare hälso- och samhällssystem.

Vad det gäller förbättrad global hälsoberedskap finns det även här flera pågående initiativ där Sverige genom sina multilaterala partner flyttar fram positionerna. WHO är mottagare av svenskt kärnstöd och den mest centrala parten i den globala responsen vid ett hälsonödläge. Genom WHO byggs kapacitet upp som möjliggör snabba insatser för hanteringen av utbrott från dag noll. Detta exemplifierades nyligen i det aktuella utbrottet av mpox i Demokratiska Republiken Kongo där WHO redan 7 september var aktiva på plats. Sverige är vidare en av de största kärnstödsgivare till Vaccinalliansen Gavi. I juni i år beslutade styrelsen (där Sverige deltar) om tillsättning av Gavis First Response Fund. Fonden syftar till att säkra omedelbar tillgång till vacciner och att skydda rutinmässiga immuniseringsprogram i samband med utbrott av smittsamma sjukdomar liksom för att stödja en snabb vaccinrespons i samband med utbrott av nya infektionssjukdomar.

 

Vad gäller frågan om hur Sverige verkar för en rättvis fördelning av resurser i framtida globala hälsokriser är det värt att notera att vid Världshälsoförsamlingen (WHO:s årliga beslutande möte) i år beslutades om ett reviderat Internationellt hälsoreglemente. Detta för att säkerställa att omfattande, robusta system finns på plats i alla länder för att skydda hälsan och säkerheten för alla människor överallt från risken för framtida utbrott och pandemier. Utöver detta pågår förhandlingar för ett nytt globalt pandemiavtal som syftar att göra världen säkrare utifrån global solidaritet. Rättvisa, innovation och samarbete är kärnan i avtalet.

Stockholm den 30 oktober 2024

 

Benjamin Dousa

 

 

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.