Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

glesbygdsföretagares kapitalproblem

Skriftlig fråga 2003/04:660 av Löfgren, Ulla (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2004-01-30
Anmäld
2004-02-03
Besvarad
2004-02-04
Svar anmält
2004-02-04

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 30 januari

Fråga 2003/04:660

 av Ulla Löfgren (m) till statsrådet Ulrica Messing om glesbygdsföretagares kapitalproblem

Den nya förmånsrättslagen som trädde i kraft den 1 januari i år gör affärsfastigheter i glesbygd närmast värdelösa i bankernas ögon. Grand Artic hotell i Överkalix kostade 65 miljoner kronor när det byggdes 1990. Hotellet, som anses vara ett av Norrlands finaste, värderas nu till noll kronor av Handelsbanken.

Även välmående företag som går så bra att de behöver expandera sin verksamhet får problem. Kraven på ökad säkerhet för redan befintliga lån, alternativt krav på återbetalning av lån, ger inget utrymme för att erhålla lån till nya investeringar. Affärsfastigheter i glesbygd värderades, redan innan förmånsrättslagen förändrades, mycket lågt. Nu har bankerna inlett en process där de går igenom företagssäkerheterna och gör samma operation som i fallet med Grand Artic hotell, det vill säga värderar fastigheterna till noll eller nästan noll. Därmed krävs det nya säkerheter och eftersom även bostadsfastigheter är lågt värderade i glesbygd återstår för många företagare inget annat än nedläggning eller konkurs.

Förmånsrättslagen ska under 2004 bli föremål för utvärdering. De skador som lagen redan förorsakat är betydande. Det krävs nu omedelbara insatser för att säkra att företag inte försvinner på grund av kapitalproblem förorsakade av den nya lagstiftningen.

Vad avser statsrådet att vidta för åtgärder för att säkra kapitalförsörjningen för företag i glesbygd?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:660 besvarad av Leif Pagrotsky

den 4 februari

Svar på fråga 2003/04:660 om glesbygdsföretagares kapitalproblem

Näringsminister Leif Pagrotsky

Ulla Löfgren har frågat mig vad jag avser att vidta för åtgärder för att säkra kapitalförsörjningen för företag i glesbygd. De problem som beskrivs förekommer i områden utanför större tätorter.

En mängd faktorer påverkar utvecklingen av näringslivet, konjunktur, företagskultur och konkurrenskraft. Politiken kan på kort och långs sikt till exempel ge goda allmänna villkor genom bland annat konkurrens-, ekonomi- och skattepolitiken. En effektiv kapitalmarknad är en grundförutsättning för skapandet av nya företag och tillväxt i befintliga. Kapitalmarknaden är ett område där i huvudsak den privata marknaden ska stå för hanteringen. Endast i de fall det finns brister i marknadens utbud av kapital bör staten komplettera marknaden. Bristerna kan bland annat bero på svårigheter med riskbedömningen i samband med lån till nya och små företag. De huvudsakliga problemen för många företag som verkar utanför större tätorter är som du nämner, svårvärderade eller lågt värderade fastigheter. Andra anledningar kan vara bristande erfarenheter hos kreditgivarna i samband med hanteringen av lån till vissa grupper, till exempel kvinnor och invandrare.

För att motverka dessa brister, och i vissa skeden också bidra till att utveckla marknaden, har staten ett antal instrument för att komplettera marknaden. Väsentliga, direkt kapitalförsörjande, insatser görs och merparten av besluten fattas på regional nivå. De mest omfattande statliga insatserna hanteras av ALMI Företagspartner AB, Stiftelsen Norrlandsfonden och i fråga om bidrag, länsstyrelser, regionala självstyrelseorganen och samverkansorgan. Därtill kommer centrala aktörer som regeringen, NUTEK och Stiftelsen Industrifonden. Investeringar utanför de större tätorterna underlättas särskilt av verktyg inom den regionala utvecklingspolitiken, till exempel landsbygdsstöd. Olika statliga aktörer beslutade år 2002 om olika former av lån och bidrag till ett sammanlagt belopp om ca 2,6 miljarder kronor. Av beloppet svarade de regionala aktörerna för ca 1,8 miljarder kronor.

För att främja en tillväxtorienterad användning av statens resurser utifrån en allt större förändringstakt i ekonomin samt att tydliggöra statens roll förs för närvarande diskussioner på både regional och central nivå med organ som förmedlar och lämnar finansiering till små och medelstora företag. Utgångspunkten är att insatserna måste prioriteras och samordnas på ett mer effektivt sätt och att företag i första hand ska utnyttja den reguljära kapitalmarknaden. Härefter bör olika typer av återbetalningsbara låneformer användas. I sista hand bör direkta statliga bidrag komma ifråga.

Regeringen avser att återkomma med förslag under 2004 och 2005 på hur statliga kapitalförsörjningsinsatser kan utformas effektivare.

När det gäller förmånsrättsreformen har regeringen framhållit att den ska utvärderas så snart som möjligt. Utvärderingen kommer särskilt att ta sikte på små och medelstora företags kreditanskaffning samt konsekvenserna av reformen för företag utanför de större tätorterna.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.