Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Glasrikets framtid

Skriftlig fråga 2002/03:892 av Eneroth, Tomas (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2003-05-08
Inlämnad
2003-05-08
Besvarad
2003-05-14
Svar anmält
2003-05-14

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 8 maj

Fråga 2002/03:892

 av Tomas Eneroth (s) till näringsminister Leif Pagrotsky om Glasrikets framtid

Svensk glasindustri är unik och världsberömd. Unik eftersom den förmår kombinera genuin hantverkstradition med modern och spännande formgivning. Världsberömd och erkänd på grund av dess förmåga att locka formgivare till nära samproduktion med hantverkskunniga glasarbetare. Större delen av denna unika produktion sker inom Glasriket, där glasnäringen länge varit en stor del av arbetsmarknaden. Men internationella succéer till trots har branschen problem. I dag är ca 1 100 personer sysselsatta inom glasindustrin och det är en halvering sedan år 1980. Vid varje konjunkturnedgång har branschen drabbats hårt och så också den regionala arbetsmarknaden. Majoriteten av dessa industrier ligger i små tätorter i glesbygd, och på många platser är glasbruket den dominerande arbetsplatsen. Ägarbilden har förändrats och höga avkastningskrav och kortsiktiga vinstperspektiv riskerar leda till fortsatta rationaliseringar. Under en kort period har flera glasbruk nu lagts ned, och i dagarna står ännu ett glasbruks framtid på spel. Effekterna för de enskilda glasarbetarna, orterna och regionen är allvarliga. Samtidigt är glasindustrins framtid inte bara ett regionalt ansvar @ det är också ett nationellt ansvar. Det krävs statliga initiativ för att vända utvecklingen och hjälpa en svag bransch med splittrad ägarbild.

Min fråga till näringsministern är därför:

Vilka initiativ avser ministern att vidta för att stödja svensk glasindustris utveckling?

Svar på skriftlig fråga 2002/03:892 besvarad av Leif Pagrotsky

den 14 maj

Svar på fråga 2002/03:892 om Glasrikets framtid

Näringsminister Leif Pagrotsky

Tomas Eneroth har frågat mig vilka initiativ jag är beredd att vidta för att stödja svensk glasindustris utveckling.

Jag har förståelse för din oro när det gäller glasbrukens framtid och de rationaliseringar som följer med nedgången i konjunkturen. Glasbruken i det som kallas Glasriket har en unik kompetens som omfattar både hantverkskunnande och modern design.

Regeringen för en långsiktig och strategiskt inriktad politik för att utveckla näringsklimatet i Sverige. Den syftar främst till att skapa goda ramvillkor för företagande så att det samlade kunnandet, kapitalet och övriga tillgångar utnyttjas på bästa sätt. Regeringens arbete bygger således i första hand på att skapa goda basvillkor för alla branscher. Regler ska vara så enkla och ändamålsenliga som möjligt och stöd lämnas i allmänhet inte till en enskild bransch. Politiken innebär också en långtgående decentralisering av olika insatser till främst den regionala nivån. Den samlade nationella tillväxten är således beroende av hur väl potentialen i de förutsättningar som finns lokalt och regionalt tas till vara.

I den region du nämner, glasriket i Kronobergs och Kalmar län, finns organ som har till uppgift att bland annat med statliga medel främja nya företag och utvecklingen av befintliga företag som vill växa. Exempel på sådana näringsfrämjande åtgärder är de som kan ges inom EG:s strukturfonder Mål 2 Södra, Industriella utvecklingscentra (IUC) och genom lån från ALMI Företagspartner AB. Företag inom glasindustrin kan, som alla andra företag, söka stöd från dessa finansieringsorgan. Inom ramen för EG:s strukturfonder finns också gemenskapsinitiativet Leader + som kan ge stöd till glas, trä, aluminium och design inom regionen. Statliga medel beviljas som så kallad medfinansiering i sådana projekt.

Stiftelsen Svensk Industridesign (SVID) visar också alltfler goda exempel på värdet av bättre design. SVID driver med hjälp av statliga medel regionala projekt, bland annat i Kalmar och Kronobergs län, som syftar till ökad lönsamhet med hjälp av design i små företag.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.