gisslan i Israel
Skriftlig fråga 1998/99:750 av Nilsson, Ulf (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-06-17
- Besvarad
- 1999-06-23
- Anmäld
- 1999-09-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 17 juni
I Israel hålls s.k. administrativt frihetsberövade fångar som bytesobjekt för utbyte av fångar och stupade i Hizbollahs våld. Israels högsta domstol har slagit fast att detta är försvarbart med hänsyn till Israels och dess soldaters säkerhet. En Amnestygrupp i Lund uppger att 21 fångar hålls fängslade utan rättslig grund. Elva av dessa fångar har avtjänat sitt straff och de övriga tio har över huvud taget inte anklagats för något brott. Amnesty international och Human Rights Watch har arbetat hårt för att övertala Israel att släppa denna gisslan men hittills utan framgång.
Ett exempel är Ahmad Mohammad Taleb, som togs till fånga på en båt i Beiruts hamn i december 1987. Han har aldrig anklagats för något brott. Amnestygruppen i Lund har agerat för denna fånge genom att skriva vädjandebrev till domstolen i Tel Aviv, som var tredje månad förlänger frihetsberövandet. Dessutom har gruppen skrivit till ett antal västerländska politiker och tjänstemän. Från den svenska utrikesministern har inte erhållits något svar.
Jag har en stor förståelse för Israels svåra situation omgiven av fientliga grannar. Likaså har jag respekt för staten Israel som en demokratisk bastion omgiven av stater med mindre demokratiska statsskick. Att hålla gisslan är dock ovärdigt en demokratisk stat och står i strid med artiklarna 9-11 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna.
Därför vill jag fråga utrikesministern hur regeringen avser att agera i denna fråga.
Svar på skriftlig fråga 1998/99:750 besvarad av Utrikesminister Anna Lindh
- Utrikesminister Anna Lindh
den 23 juni
Ulf Nilsson har frågat mig hur regeringen avser agera beträffande personer i Israel som är föremål för administrativt frihetsberövande och som hålls som gisslan för framtida fångutväxlingar.
Inledningsvis vill jag framhålla att det är riktigt att i Israel förekommer administrativa frihetsberövanden. Under åberopande av säkerhetsskäl har militära myndigheter befogenhet enligt 1945 års Defence (Emergency) Regulations att besluta om administrativ internering under en period på sex månader med möjlighet till upprepade förlängningar av perioden. Skäl för administrativ fångenskap offentliggörs inte.
Våren 1998 beslutade israeliska Högsta domstolen att offentliggöra en dom avkunnad 1997 i vilken den israeliska staten tillåts att fortsatt hålla 21 libaneser i sådan administrativ fångenskap. Personerna i fråga har suttit fängslade sedan 1987 utan att några anklagelser mot brott riktats mot dem. Högsta domstolen fann det vara berättigat för israeliska staten att kvarhålla personerna i fångenskap oavsett avsaknande av anklagelser. Amnesty International uppger att minst 60 libanesiska medborgare finns fängslade i Israel på ovannämnda grunder. Röda korset hade i september 1998 kännedom om 58 libaneser i israelisk fångenskap, inklusive 21 s.k. gisslanfångar.
Regeringen anser i likhet med frågeställaren att dessa frihetsberövanden strider mot FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Dessutom strider de mot FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter som Israel tillträtt och är folkrättsligt skyldig att följa bl.a. vad gäller lagstiftning och rättstillämpning. Det israeliska förfarandet utgör en grov kränkning av de berörda personernas mänskliga rättigheter.
Frågan får ses som ett av de många problem som den nya israeliska regeringen har att ta ställning till. Våra förhoppningar är att regeringen skall ompröva situationen för de aktuella personerna och ändra lagstiftningen så att den överensstämmer med folkrätten och med de konventionsförpliktelser Israel åtagit sig. En sådan omprövning måste ske snarast och inte kopplas till utvecklingen i regionen eller villkoras på annat sätt. Sverige fortsätter att noga följa denna fråga i förhoppningen att framtida agerande från vår sida snart kommer att visa sig obehövligt.
Samtidigt är det uppenbart att de svåra förhållandena i regionen sammanhänger med det allmänna läget vad gäller fredsprocessen. Stora förhoppningar ställs nu på premiärminister Barak och hans kommande regering att föra fredsprocessen till ett framgångsrikt slut som innebär att Israels relationer med palestinierna, Libanon och Syrien kommer att kännetecknas av rättvis och varaktig fred. I denna ambition har Barak vårt fulla stöd. Vi vill på vårt håll göra vad vi kan för att understödja en lösning.
den 24 juni
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.